”Ge lärarna tid att undervisa”

Det har smugit sig in allt för mycket byråkrati i lärarrummen. Det äter av den tid som lärarna kunde ge sina elever. Lärarna borde kunna fokusera på sitt kärnuppdrag, nämligen att undervisningen. Det säger undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen i en intervju för tidningen Läraren. När det gäller nedskärningarna inom undervisningssektorn ångrar hon ingenting och konstaterar att vi går mot ljusare ekonomiska tider.

Lärarnas arbetsbelastning har redan länge varit en fråga som sysselsatt lärarfacken OAJ och FSL och det budskapet har också nått undervisningsministeriets korridorer. Ett budskap som man inte blundar för säger Sanni Grahn-Laasonen (Saml).

- Lärarna behöver mer tid för sitt kärnuppdrag, för undervisningen. Det har smugit sig in en massa pappersarbete för lärarna. Och det äter av den tid som kunde användas för eleverna. Vi behöver se över uppgifterna så att lärarna kan fokusera på sin huvuduppgift.

Hur skall man göra det?

- Ett steg i den riktningen är att vi går in för att projektansökningar görs en gång per år, inte flera gånger. Det testar vi första gången i år. Det skall minska på ”ansökningskarusellen”, säger Grahn-Laasonen. Och den förnyade lagstiftningen kring elevvården ledde till en hel del rapportering för skolan. Det måsta vi gå igenom en gång till.

- En annan sak är kompanjonundervisning. Då kan man dela på bördan och också få stöd av en annan lärare. Tutorlärare har också fört in syre på fältet.

- I Finland skall vi lita vi på att våra lärare, som är bäst i världen, hittar de bästa lösningarna. Vi skall inte införa detaljreglering. På 90-talet avreglerade vi skolan och det var rätt val. Men under åren har det igen samlats för många direktiv ovanifrån. Det kanske skrämmer lärarna ibland och får dem att tvivla på att de har agerat rätt.

Du säger att våra lärare är bäst i världen. Hur skall vi se till att det är så också i framtiden?

- Vi måste värna om yrkets attraktionskraft. Och lärarutbildningen skall utvecklas. Vi har redan satsat 60 miljoner på lärarutbildningen. Det måste följande regering fortsätta med. Det är det effektivaste sättet att utveckla skolan, säger Grahn-Laasonen. Och i framtiden skall varje lärare ha en egen utvecklingsplan. Fortbildningen borde bli mer systematisk.

Hur skall man då göra läraryrket attraktivt?

- Arbetsförhållandena bör vara i skick. Lönefrågorna är sedan i händerna på arbetsmarknadsorganisationerna. Staten kan inte påverka där. Jag kan bara hoppas på goda beslut.

Har personifierat nedskärningarna

Den nuvarande regeringen har fått utstå tuff kritik för sina nedskärningar inom undervisningssektorn. Enligt lärarfacket OAJ:s beräkningar uppgår nedskärningarna till 862 miljoner. (Se detaljerad information i slutet av artikeln.) Ofta har det fallit på undervisningsministerns lott att försvara nedskärningarna, så även denna gång.

- Alla riksdagspartier har varit tvungna att skära i utbildningen. Det har skett både under den nuvarande och föregående regeringsperioden. Vi levde i en tid då statsskulden hade fördubblats, arbetslösheten var hög och den offentliga ekonomin var körd i botten. Men nu är det andra tider. Efter halva regeringsperioden fick vi tillväxt, ekonomin i balans och 120.000 nya jobb. Nu har vi också kunnat göra satsningar inom utbildningen och det har verkligen behövts.

Hur syns de satsningarna?

- Det syns exempelvis i att vi har tidigarelagt språkundervisningen.

Men det är ändå ett ganska långt minus i nedskärningskolumnen, också om satsningar gjorts.

- Utbildningens resurser ligger idag på 2010 års nivå. Men vi går mot ljusare tider och det gäller att se till att den goda utvecklingen fortsätter.

Du har personligen fått mycket kritik för nedskärningarna. Hur har du upplevt det?

- Som politiker måste man tåla kritik. Det är förståeligt att folk reagerar på nedskärningar. Men man måste förstå att beslut fattas i den tid man lever i. Nu inföll min ministerperiod samtidigt som Finlands ekonomi var i botten.

Ångrar du något?

- Jag är inte till min läggning en sådan att jag skulle ånga mig. Jag vill blicka framåt. Så fort det ekonomiska läget har tillåtit det så har vi ökat på resurserna. Jag har klarat mig väl i regeringens interna armbrytning.

Kan man under nästa regeringsperiod betala tillbaka skulden till skolan?

- Jag kan inte ge några löften. Det beror på hur ekonomin utvecklas. Vi kan inte spendera mera pengar än vad som finns. Men utbildningen är något vi bör satsa på. En möjlighet då årskullarna minskar är att man använder den resurs som frigörs till att utveckla skolan. Det skulle jag hoppas att man gör. Det har man också gjort tidigare.

Sanni Grahn-Laasonen syftar på att nativiteten kraftigt dalar i Finland. Både på finskt och svenskt håll. För båda språkgrupperna pekar fruktsamhetskurvan stadigt nedåt, dock ser det aningen gynnsammare ut på finlandssvenskt håll. Men rätt snabbt kommer det här att få återverkningar i skolvärlden. I fjol föddes nämligen 48.700 barn i Finland, medan de som inledde årskurs ett var 61.000 till antalet.

Om de minskande årskullarna frigör resurser för att utveckla skolan är det tre saker som undervisningsministern betonar. Hon vill utveckla småbarnspedagogiken, stärka grundskolan och satsa på det livslånga lärandet.

Den finlandssvenska skolans utmaningar

Sanni Grahn-Laasonen är mån att betona att den finländska skolan är bra, både den finska och svenska. Men den finlandssvenska skolan har sina särdrag som också kräver speciella insatser.

- På den svenska sidan finns det ett behov av att utöka utbildningen av speciallärare. Vi behöver fler svenska speciallärare, säger Grahn-Laasonen, Och för några år sedan var vi oroliga för att de svenska eleverna var på väl att kunskapsmässigt hamna på efterkälken. Men nu har vi satsat på undervisningsmaterial och resultaten har förbättrats. Jag har en stark tilltro till att läget är under kontroll.

Four more years?

Det är riksdagsval i april och regeringsperioden lider med andra ord mot sitt slut. På frågan om Sanni Grahn-Laasonen vill fortsätta som undervisningsminister svarar hon politiskt korrekt att först skall valet hållas och ett regeringsprogram göras upp innan personfrågorna blir aktuella. Men fortsättningen på svaret ger vid handen att hon knappast är omöjlig att övertala om frågan skulle bli aktuell.

- Glöden att utveckla utbildningen är minst lika stark som vid början av mandatperioden.

 

Profil – Sanni Grahn-Laasonen

Född 1983

Politisk karriär:
- Invald i riksdagen 2011
- Miljöminister 2014-2015
- Undervisningsminister 2015-
- Medlem av Forssa stadsfullmäktige
- Viceordförande för Samlingspartiet

Plock ur övrig arbetslivserfarenhet:
- Journalist vid Iltalehti
- Alexander Stubbs pressekreterare under hans tid som utrikesminister

 

 

Regeringens Sipilä och utbildningen

Nedskärningar (miljoner euro)
Rationalisering av högskolenätet - 50
Slopande av kompensationen för universitetsapoteken - 30,2
Kiky-avtalets inverkan på universitetens finansiering -13,9
Rationalisering av yrkeshögskolenätet -25
Kiky-avtalets inverkan yrkeshögskolornas finansiering -6,9
Frysning av högskolornas indexjusteringar -163
Nedskärningar inom småbarnspedagogiken -129
Yrkesskolereformen -190
Finansiering att utvidga läroavtalet -19
Slopande av förhöjningsgarantin -39
Indexnedskärningar av statsandelar -189
Förändringar i studiestödet -99,3
  -954,3
   
Satsningar  
Sänkning av avgifterna inom småbarnspedagogiken +71
Tidigareläggning av språkundervisningen +12
Finansiering av nya gymnasielagen +8,5
  +91,5
 
Totalt: minus 862,8 miljoner

Nedskärningar inom föregående regeringsperiod (2011-2015): -1309,50 miljoner

Källa: OAJ

 

Regeringens Sipilä och utbildningen

Nedskärningar: -954,3 miljoner euro
Satsningar: +91,5 miljoner euro
Totalt: minus 862,8 miljoner

Läs också Li Anderssons kommentar "Samlingspatiet har valt skattelättnader framom utbildningen"

 

Tidningen Läraren tar pulsen på tunga utbildningspåverkare. Tidigare har Utbildningsstyrelsens generaldirektör Olli-Pekka Heinonen och lärarfacket OAJ:s ordförande Olli Luukkainen intervjuats.