Se över kvalitetsnormerna, sköt underhållet och se till att byggformorna tar sitt ansvar. Det är Anders Adlercreutz (SFP) botemedel mot problemen med dålig inomhusluft. Han är arkitekt, riksdagsledamot och en av grundarna till riksdagens inomhusgrupp.
- Delvis har man skjutit problemen framför sig. Frestelsen har varit stor att bara dra silikon i hörnen. Man har tänkt att vi försöker klara oss ett år till. Men under tiden blir problemen bara värre.
Adlercreutz har som fullmäktigeordförande i Kyrkslätt på nära håll fått följa med sorgebarnet Winellska skolan. Där har man länge brottats med problem med inomhusluften. Inte mycket av den skolan kommer att stå kvar i slutändan. Det är dock fråga om en 50 år gammal skola och man kan kanske tänka sig att den i vilket fall som helst är i slutet av sin livslängd. Men att också helt nya delar av skolan är drabbade är något av ett mysterium.
- Moderna byggnader är fruktansvärt komplicerade. Det är skiktbaserade konstruktioner med enorm deloptimering. Och när någon bit fallerar så faller hela korthuset ihop. När man byggde tidigare kunde inte så mycket gå fel. Man kunde inte göra bort sig i byggprocessen så att det skulle få katastrofala följder. Men idag har man ett konstruktionssätt som är väldigt känsligt för fel. Det fungerar i en laboratoriemiljö men har i praktiken inte visat sig vara beständig.
Vilket är byggfirmornas ansvar?
- Man kan fråga sig om de bär sitt ansvar på rätt sätt. Vi har en sjukdom i Finland – mindre byggföretag går omkull och så föds de på nytt och så går de omkull igen. Man borde kanske ha ett motsvarade förfarande som för läkare och jurister, dvs att man måste legitimeras för att få utöva sitt yrke.
Borde vi ha det?
- Det är värt att överväga. Om man har gjort bort sig upprepade gånger och lämnat ett bygge på hälft så är man kanske inte i rätt bransch.
Tycker du att byggformorna har tagit sitt ansvar?
- Efter 10-20 år är det svårt att bevisa vem som har gjort fel. Är det byggföretagets fel eller är det i underhållet som misstag gjorts? Ett problem är också entreprenadformen. Inte har vi ”Pelles Bygg” som bygger huset. ”Pelle” har två gubbar på plats och 30 underleverantörer. Då är processen svår att kontrollera och alla minimerar sin ekonomiska risk. Ansvarsbiten borde göras klarare. Någon kommer att jämra sig och säga att det blir dyrt, men alternativet har inte varit billigt det heller.
Vad borde göras?
- Inom kommunerna borde man få ordning på beslutsprocessen. Att man fattar rätt beslut vid rätt skede. Man får inte ha för stram tidtabell. En annan fråga är hur kommunerna sköter sitt underhåll. Konditionsgranskningar borde göras regelbundet enligt samma modell som bilbesiktningen, inte först när bildningsdirektören börjar få ilska samtal.
Och nationellt?
- Byggbestämmelsesamlingen borde ses över. Där finns kvalitetskriterier för byggen. Men under den här regeringsperioden har man lättat på kraven. Vi har rätt dåligt med kvalitetsnormer. Det gäller exempelvis när man kan sätta en plastmatta på ett betonggolv.
- Staten borde också hjälpa de kommuner som har mögelproblem med att hitta tillfälliga utrymmen.
Ett specifikt problem är renoveringen av gamla skolor. Energieffektivitetskraven är då i stort sätt de samma som i en ny byggnad.
- Du lever inte upp till de moderna bestämmelserna om du inte sätter in maskinell ventilation och värmeåtervinningsmekanismer. Annars klarar du inte energibeviset. Man skapar ett undertryck i en byggnad som tidigare haft naturlig ventilation och då är helvetet lös. Här borde man kunna vara flexibel. One size doesn`t fit everybody. Energibeviset är en del av problemet.
Läs också: Usel inomhusluft i Oxhamns