7% av eleverna i årskurs 4 och 5 blir mobbade minst en gång i veckan. Motsvarande siffra i årskurserna 8 och 9 är 6%. Mobbningen har ändå minskat. Siffrorna i THL:s (Institutet för hälsa och välfärd) rapport Skolhälsa (2017) är de lägsta under hela 2000-talet.
Trots att utvecklingen är positiv är mobbning oroväckande frekvent och man skall ta problemet på största allvar, menar specialforskare Nina Halme och Timo Ståhl, sakkunnig vid THL.
Andelen unga som inte alls har mobbats har ökat. Till exempel uppgav 69% av eleverna i årskurs 8 och 9 år 2013 att de inte har upplevt mobbning under läsåret. Motsvarande siffra år 2017 var 75%.
Också andelen elever som inte har varit med om att mobba andra har ökat. För fem år sedan uppgav 70% av eleverna i åk 8 och 9 att de själva inte deltagit i mobbning. År 2017 hade siffran stigit till 81%.
Skillnader mellan skolorna
Enligt undersökningen finns det stora skillnader mellan skolorna i hur ofta mobbning förekommer. Däremot kunde inga större skillnader mellan stad och landsbygd påvisas.
Mobbning förekommer i alla skolor oberoende av elevantal. Man kunde inte heller se några större skillnader mellan små och stora skolor. Något mindre upprepad mobbning förekom i skolor med många elever.
Mindre mobbning i svenska skolor
Mobbning förekommer i något mindre utsträckning i svenska skolor än i finska. Däremot verkar det som om mobbningen i större utsträckning fortsätter eller rent av bli värre i de svenska skolorna, också efter att eleverna påtalat mobbningen.
Förändrad mobbning – det fysiska våldet ökar
Sociala medier och mobiltelefonen har förändrat mobbningen. Den är inte lägre knuten till tid och plats. Det fysiska våldet har inte minskat. Tvärtom ser man på THL en liten ökning. 24% av de elever i åk 8 och 9 som har mobbats har drabbats av slag, sparkar eller skuffar. Åren 2010/2011 var motsvarande siffra 20%.
De vuxna ofta ovetande
En oroväckande trend är att de vuxna i skolan endast känner till en del av den mobbning som försiggår. Och alla gånger har man inte heller redskap att bryta den onda spiralen. Av eleverna i åk 4 och 5 som blivit mobbade och berättat om det i skolan, upplevde 17 % att mobbningen trots det fortsatt och i vissa fall till och med förvärrats.
Utsatta grupper
De unga som har mödrar med låg utbildningsnivå, elever med utländsk härkomst och elever med fysiskt eller kognitivt handikapp löper en större risk för att bli utsatta för mobbning. Var femte elev med utländskt ursprung mobbas varje vecka under årskurs 8 och 9.
Elevvården
I THL:s rapport framgår att elevvården bör tilldelas tillräckliga resurser. I så gott som alla grundskolor fanns den läsåret 2016-2017 tillgång till skolhälsovårdare, skolläkare, skolpsykolog och skolkurator. En skolkurator hade i medeltal hand om 522 elever. Motsvarande siffra för en skolläkare var 3934 elever, vilket är en bra bit över den nationella rekommendationen på 2100 elever.
Vikten av vi-känsla
69% av eleverna i årskurserna 4 och 5 upplever att de är en viktig del av klassgemenskapen. I rapporten betonas vikten av att eleverna upplever att de är en del av gruppen och känner en vi-anda i skolan. Genom att stärka samhörighetskänslan går det också att minska på mobbningen, menar man i rapporten.
Gedigen undersökning
Undersökningen Skolhälsa görs vartannat år. I underökningen 2017 medverkade över 95.000 elever i årskurserna 4 och 5, samt över 35.000 vårdnadshavare till elever i den ålderskategorin. Över 73.000 elever i årkurs 8 och 9 har medverkat, samt närmare 35.000 elever på gymnasiets årskurser 1 och 2 och utöver detta ännu mer än 31.000 elever vid yrkesskolor.
Läs också
Vasabladet och Centret för livslångt lärande arrangerade seminariet #ingenmobbning. Lärarens artikel "Mobbning är som ogräs - det dyker upp i trädgårdslandet också om vill ha det" från seminariet på Academill.
Tidningen Lärarens rapport från Hanaholmens mobbningsseminarium: "Svårt för unga att styra sitt beteende"
Mobbning är också temat för Mattias Fagerholms ledartext: "Delat ansvar=inget ansvar?"