”Jag hoppas att nästa regering tar sitt förnuft tillfånga”

Åbo Akademis blivande rektor är klasslärare i grunden, har en längtan till Finland och vill skriva om berättelsen om Åbo Akademi. Moira von Wright återvänder till sin gamla hemstad Åbo och tar över som rektor för ÅA den 1.8.2019.

- Det känns inspirerande, utmanade och roligt.

 Varför ville du bli rektor för ÅA?

- Jag har jobbat som rektor tidigare och med ledningsuppgifter inom universitetsvärlden. Jag tycker om det. Och jag tänkte att jag att jag kan bidra med något då jag har jobbat internationellt.

Vad kan du bidra med?

- Mina erfarenheter ger infallsvinklar som är annorlunda. Det är viktigt att det kommer in ett nytt perspektiv. Det kan bryta upp traditioner och bli en liten murbräcka för att skapa nya möjligheter för personer att träda fram.

 

Finsk klasslärarutbildning i grunden

Moira von Wright är för tillfället professor i Människan i välfärdssamhället vid Ersta Sköndal Bräcke högskola i Sverige. Erfarenhet av att leda en högskola har hon bland annat från Södertörns högskola, där hon var rektor åren 2010-2016.

von Wright har sin bakgrund inom pedagogiken och har bland annat varit professor i pedagogik vid Örebro universitet. Sin pedagogiska grund har hon ändå fått i Finland. Hon är nämligen utbildad klasslärare från Helsingfors universitets finska klasslärarutbildning.

- Jag hade planer på att bli statsvetare, men jag fick lunginflammation när det var inträdesförhör. Jag hade också lagt in pappren till klasslärarutbildningen. Det var min pappa som talade för det, han var nämligen orolig för att jag inte skulle få ett yrke.

Och på den av pappan utstakade vägen blev det. Att bli klasslärare på finska öppnade dörren till den finska kulturen för von Wright. Men samtidigt innebar det hårt jobb för att klara sig på ett nytt språk.

- Jag smygjobbade så att vännerna inte skulle tycka att jag var tråkig. På en fest gick jag och gömde mig för jag skulle plugga till en tent, minns von Wright.

Varför valde du den finska utbildningen?

- Jag ville lära mig något nytt. Och jag var inte säker på att jag ville bli lärare. Det var inte läraryrket som var drivkraften utan möjligheten att erövra kunskapen om ett nytt fält och samtidigt få ett jobb. Världen blev större då jag lärde mig ett nytt språk.

Men visst blev det lärarjobb, i närmare 12 år. Först på finska i Helsingfors och sedan på svenska i Iniö i den åboländska skärgården.

- Jag kände mig mer hemma i den svenska skolan. Därför bytte jag. Då var jag tvungen att åka till Vasa och bevisa att jag kan svenska, skrattar Moira von Wright.

- Det var jätteroligt att vara lärare. Det hör till de mest givande yrket man kan ha.

Hur ser du på den finlandssvenska lärarutbildningen?

- Jag är övertygad om att den är alldeles utmärkt med tanke på att det finns så många bra lärare. Det är för tidigt för mig att säga vad man kan göra mera där. Som rektor går jag inte in och petar i enskilda utbildningar.

Men i vilken riktning vill du styra lärarutbildningen?

- Jag ser lärarutbildningen som en del av helheten. Jag vill i större utsträckning ta hänsyn till studenternas utgångspunkt då man utvecklar verksamheten. Jag har varit i England en del och sett vad som blir möjligt när man tar med studenterna. Den traditionen har vi inte.

- Samverkan är viktig. Hur samarbetar vi med det omgivande samhället? Det är något som är viktigt för klasslärarutbildningen. Det är där man sätter grunden för våra framtida medborgare, det är där man fostrar till delaktighet, demokrati och acceptans.

Är den finlandssvenska lärarutbildning tillräckligt bra?

- Jag tror att den finlandssvenska lärarutbildningen är bra. Men jag tror inte att någonting är färdigt. En bra utbildning förändras hela tiden i förhållande till ny kunskap. Den skall inte bara vara följsam utan också proaktiv.

Hur kommer det att påverka ÅA att du har en bakgrund inom pedagogiken?

- Det speciella med pedagogiken är att man arbetar med levande materia och förändring. Lärarens roll är inte att vara i centrum. Lärarens uppgift är att se till att eleverna och verksamheten växer. Samma sak gäller för ÅA:s rektor. Hur får man folk att växa? Det intresserar mig. Vilka är villkoren för förändring eller för att något nytt skall kunna ske?

Vilken är den bästa grogrunden för förändring?

- Människor skall mötas. Man skall tala med varandra. Man skall lyssna. Man skall vara kommunikativ, inte ha en agenda. Man måste vara beredd på att också förändras själv. Det är ofta den stora utmaningen.

- Men jag är inte någon förändringsagent som tycker att allt skall förändras. Jag är ganska konservativ. Med åren har jag blivit lugnare. Som yngre ville jag ändra på allt.

Vad vill du förändra inom ÅA?

- Där vill jag använda ordet utveckla. Jag vill utveckla berättelsen om ÅA, som Finlands svenska universitet.

Hur vill du utveckla den berättelsen?

- Jag är ganska övertygad om att vi behöver en ny berättelse. Men jag sitter inte inne med svaret på hur den berättelsen skall bli. Jag vet inte vad som är det ultimata rätta svaret, det får framtiden utvisa. Däremot kan jag säga något om vägen dit, processen.

Hur ser den ut?

- Det viktiga är att få igång ett samtal om Åbo Akademi.

Varför finns det ett behov att förnya berättelsen om ÅA?

- Därför att vi behöver attrahera inhemska studenter från båda språkgrupperna.

Åbo Akademi har sin särprägel genom att det är det svenska universitetet i Finland och därmed har en viktig funktion sett ur ett minoritetsperspektiv. Samtidigt väger språkliga och finlandssvenska förtecken lätt i den internationella akademiska världen. Frågan är om det går att kombinera toppforskning och samtidigt fylla det finlandssvenska behovet?

- Uppdraget med det svenska språket är viktigt. Vi måste göra båda sakerna, och det gör det lite svårt

Går det att kombinera?

- Man får leva med dubbelheten. Jag tror att det går att kombinera.

Vilka utmaningar finns inom ÅA?

- På ett mer allmänt plan är en stor utmaning är att så många välutbildade, svenskspråkiga unga flyttar till Sverige. Vi behöver öppna upp så att flera finlandssvenskar känner sig bekväma i det finska. En mer ÅA-specifik utmaning är en få flera studerande till vissa delar av utbildningarna. Att få medarbetare som vill stanna och vill utvecklas.

Hur gör man det?

- Man måste tänka stort. Man måste sänka kraven på vad som är perfekt. Man får inte vara perfektionist. Perfektionismen är ett hot. Perfektionism och kvalitet är inte samma sak.

Ekonomin har blivit en mer påtaglig utmaning för universiteten. Allt snävare anslag har präglat verksamheten den senaste åren.

- Långsiktigt är illa för Finland. Finland har gjort sig ett namn som kunskapsnation. Att skära just i den ändan är helt fel tänkt. Den internationella konkurrensen är enorm när det gäller forskning och utbildning. Det är viktigt för ett litet land som Finland att ligga i framkanten. Jag hoppas att nästa regering tar sitt förnuft tillfånga.

Vad står på din ”to do lista” 1.8.2019?

- Träffa studerade och de som jobbar vid ÅA. Lära känna miljön. Lyssna in förväntningar. Tänka.

 

Utbildningsprofil: Moira von Wright

  • Student från Katedralskolan i Åbo
  • Klasslärare från Helsingfors universitets finska klasslärarutbildning.
  • Professor i Människan i välfärdssamhället vid Ersta Sköndal Bräcke högskola i Sverige.
  • Professor i pedagogik vid Örebro universitet 2007-2010
  • Rektor vid Södertörns högskola 2010-2016.
  • Rektor för Åbo Akademi 1.8.2019-

 

Tidningen Lärarens intervjuserie med utbildningsprofiler:

Olli-Pekka Heinonen: "De svenska nätverken är ett föredöme"

Sanni Grahn-Laasonen: "Ge lärarna tid att undervisa"

Olli Luukkainen: "Olli vill ange takten vid löneförhandlingarna" 

Pasi Sahlberg: "Utbildningsvärldens Iphone kommer inte från Finland"