Direktören för den svenska enheten vid Utbildningsstyrelsen Gun Oker-Blom bläddrar i en gul bok tjock som en tegelsten. Det är Finlands statsbudget 2019. Hennes pekfinger stannar vid en punkt med rubriken Utbildningsstyrelsens omkostnader. Lite längre ner läser hon: ”Ett belopp av högst 80.000 euro för understöd för produktion av svenskspråkiga läromedel med liten spridning”.
- Om den summan skulle vara betydligt högre så skulle det stimulera till ny läromedelsproduktion. Stödet har haft en positiv inverkan då förlagen tvekar om de skall ge ut en serie eller inte. Men 80.000 euro håller inget förlag vid liv, säger Oker-Blom.
Om statsstödet skulle vara högre kunde underlätta den finlandssvenska läromedelsproduktionen. Problemet med att produktionen släpar efter har än en gång seglat upp på agendan.
- Jag förstår att man är orolig om man är abiturient och skall skriva studenten. Matematiken har nu lyfts fram, att det inte finns svenska digitala läromedel för alla kurser i den långa matematiken. Problemet har hela tiden varit att de svenska läromedelsproducenterna inte hinner producera i tillräckligt snabb takt.
Vad kan man göra åt problemet?
- Det är bra om det finns många aktörer som producerar läromedel. Vi borde säkerställa att det också finns svenskspråkig produktion på alla ställen som man producerar lärmaterial. Det är inte bara förlagen som producerar läromedel. Nu är också Edtech-företagen (Educational technology) på frammarsch. Man borde få en överblick. Var produceras läromedel? Och så borde vi stöda de som vill producera på svenska.
Det har blivit bättre
Gun Oker-Blom påminner om att läromedelssituationen i Svenskfinland trots allt har gått mot det bättre.
- Det finns mer producenter på svenska nu än vad det har funnits tidigare. Det som många glömmer är att bredden och utbudet faktiskt har blivit större. Då talar jag om läromedel som produceras i Finland. Så finns det skolor som använder läromedel som är producerade i Sverige. Vissa av dem som är av god kvalitet kan fungera som idématerial också hos oss.
Hänger de finlandssvenska läromedlen med utvecklingen?
- De som producerar läromedel försöker nog. I gymnasiet är det den enskilda läraren som bestämmer vilket läromedel som används. Frågan är om alla lärare följer med vad som finns på marknaden. Lärarens roll är väldigt viktig.
- Det är viktigt att vi är aktiva på svenskt håll och följer med den internationella läromedelsdebatten. Det finns forskning som visar att man kanske rent av lär sig bättre med tryckta material än med digitala. Det gäller på finlandssvenskt håll att hänga med då de optimala läromedlen utvecklas.
Internationellt sett har den finländska skolan ett gott anseende. Det samma gäller också läromedlen. Finland lyfts ofta fram som ett land som har bra läromedel. De håller god standard internationellt menar Oker-Blom.
- Finland är unikt genom att förlagen får vara med i läroplansarbetet. I styrgruppen för gymnasiets läroplansreform har vi en representant från förläggarnas förbund. Han är skyldig att dela med sig till de andra förlagen vad han vet om läroplanen. De kan redan nu planera hur de skall jobba med de nya läromedlen.
Läromedlen inte det största problemet
Gun Oker-Blom betonar att hon inte vill förminska problemet med att den finlandssvenska läromedelsproduktionen släpar efter. Men när det gäller att stärka den svenskspråkiga utbildningen är det inte läromedlen som har högsta prioritet.
- Det är självklart att det blir ojämlikt för eleverna om de inte har kvalitativt goda läromedel. Men situationen är inte så mörk som den målas upp, säger Oker-Blom. Det är viktigt att vi håller en hög kvalitet inom den svenska utbildningen. Och då behöver vi goda lärare, bra ledare, bra material för lärarna, bra kurser och fortbildningar. Professionaliteten hos lärarna måste hela tiden utvecklas. I den helheten är läromedlen bara en liten bit. Avgörande är hur lärarna använder läromedlen.
Hur ser du på den diskussion om de finlandssvenska läromedlen som uppstått?
- Den återkommer med jämna mellanrum. Jo, det finns brister. Samtidigt så återkommer diskussionen för det är en konkret sak att gripa tag i. De mer avgörande frågorna för den svenskspråkiga utbildningen är svårare att föra en debatt om.
Läs också:
Brist på läromedel skapar huvudbry
Ledartext: Medel för läromedel
Den svenska utbildningen skall utvecklas på jämlik grund