Att förlänga läroplikten till att gälla andra stadiet blev den största permanenta satsningen som Antti Rinnes regering gjorde i utbildningsväg. Regeringen avsätter 107 miljoner euro för ändamålet. Den förlängda läroplikten hörde också till de frågor som var svårast att nå enighet kring. Det säger Mikaela Nylander, som förde SFP:s talan i den grupp som förhandlade om utbildningen. Om hon hade fått sin vilja igenom hade utfallit varit ett annat.
- Skall du genomföra en förlängd läroplikt borde du ha ganska mycket pengar att sätta på innehåll, på att få trestegsstödet att verkligen fungera, på handledning, och på elevvård. Att höja åldern till 18 ger ingenting om du inte har pengar att sätta på stödfunktioner. Jag tycker att en förlängning av läroplikten slukade för mycket av pengarna, säger Nylander.
Merparterna av pengarna som avsatts för den förlängda läroplikten går till resor och material. I 107 miljoner ingår ingen form av stödfunktioner.
- Det har jag svårt med. Ska du införa förlängd läroplikt ska du banne mig ha fyrk att sätta på det, säger Nylander
Satsa i början eller slutet?
Vad gäller den förlängda läroplikten så rådde också delade meningar om man skulle satsa i början eller i slutet av lärstigen.
- Jag gick in med inställningen att man skall sätta så mycket som möjligt i början av skolstigen, men Antti Rinne har varit mycket tydlig med att för Socialdemokraterna så är den förlängda läroplikten nästan en tröskelfråga
Men du hade hellre satsat i form av tvåårig avgiftsfri småbarnspedagogik?
- Absolut, och det har jag varit mycket tydlig med.
Den subjektiva rätten till dagvård återinförs
Rinnes regering återinför den subjektiva rätten till dagvård. Den satsningen kostar 17 miljoner årligen. Utöver detta regleras gruppstorlekarna för barn över 3 år till max 7 barn per vuxen. Det kostar 16 miljoner euro per år. De permanenta satsningarna på småbarnspedagogiken uppgår därmed till 33 miljoner.
- Vi korrigerar det som den förra regeringen gjorde.
Mikaela Nylander hade gärna sett en större permanent satsning på småbarnspedagogiken. Nu avsätter man 205 miljoner så kallade investeringspengar med ansikten att få fler barn att delta i småbarnspedagogisk verksamhet. Ett försök med avgiftsfri förskola för femåringar skall också genomföras.
Inga permanenta pengar för den grundläggande utbildningen
En investering på 190 miljoner görs inom den grundläggande utbildningen åren 2020, 2021 och 2022. Ett kvalitets- och jämlikhetsprogram skall skapas för att förbättra inlärningsresultaten. Nylander hade gärna sett detta som en permanent satsning.
- Det är jättebra att vi kan utveckla den grundläggande utbildningen och småbarnspedagogiken, för det är där grunden läggs. Det är för sent att korrigera eventuella problem i andra stadiet. Men pengarna blev inte en del av statsandelssystemet och man måste ansöka om dem. Det är något man velat komma ifrån. Alla var överens om att man borde satsa på grundfinansiering och statsandelar, men tyvärr blev både småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen utvecklingsprojekt.
Satsning på över 900 miljoner
Totalt satsar regeringen 931,5 miljoner i utbildningen. 201,5 miljoner är permanenta pengar och 730 miljoner är investeringspengar.
- Det är sällan man får satsa så här mycket För mig var det viktigt att också gymnasierna fick lite till enhetspriset (18 miljoner) men också för att utveckla kvaliteten (20 miljoner). Att pengarna inte enbart går till yrkesutbildningen. Där är läget akut, men enhetspriset sjunker hela tiden i gymnasierna.
Den finlandssvenska utbildningen
En utredning om den svenskspråkiga utbildningens särdrag, utmaningar och utvecklingsbehov skall genomföras. Utredningen gäller ända från småbarnspedagogiken till högskoleutbildningen och skall utmynna i ett åtgärdsprogram som tryggar jämlikheten.
- Det handlar om större andel obehöriga lärare, läromedel, dålig tillgång till elevvårdspersonal. Det är de tre hörnstenarna i utredningen. Det ska utredas och få ett åtgärdsprogram. Det är en bra formulering.
Utredning om integrering
Regeringen vill också utreda hur väl integreringen av barn med specialbehov fungerar. Det ifrågasätts om det ändamålsenligt att integrera barn som har rätt stora specialbehov.
- Det behövs en utredning kring det. Vi har ingen bestämd åsikt i frågan men vi har noterat diskussionen om hur man skall integrera elever. Jag tror att många lärare applåderar det här.
Studentsvenskan – ”ett mirakel”
Något överraskande står det i regeringsprogrammet att målsättningen är att införa det andra inhemska språket som obligatoriskt i studentexamen.
- Det är en målsättning. Så finns det en annan mening som jag tycker att är ännu viktigare, dvs att man ska utveckla undervisningen i det andra inhemska språket. Svenska i finska skolor, och finska i svenska skolor. Så ska man inte heller säga att det inte blir av då det står ”målsättning”. Det verkar ha funnit en klart uttalad vilja att det skall bli på det sättet bland partiordförandena.
Är du nöjd med regeringsprogrammet?
- Relativt nöjd. Hade själv satt mera på att utveckla elev- och studerandevård, studiehandledning och trestegsstödet. Men nu är det så här. Läroplikten höjs, pulinat pois, säger Mikaela Nylander
- Jämlikheten stärks inom alla stadier. Vi skapar jämlika förutsättningar för alla barn och unga. Det är ett paradigmskifte i utvecklingen. Och det är superviktigt.
Läs också:
Rinnes regering gör miljarsatsning på utbildningen