De föregående regeringarna har fått utstå mycket spott och spe på grund av de stora utbildningsnedskärningarna som man genomfört. Den nuvarande regeringen har aviserat en kursändring på den punkten. Regeringsprogrammet innehåller satsningar på utbildning och forskning. Kan man redan i detta skede slå fast att vi nu har fått en utbildningsvänlig regering? Svaret på den frågan söktes en debatt under Suomiareena i Björneborg.
Sysselsättningen a och o
I panelen kunde man konstatera att regeringens ambition uppenbarligen är att vända den nedåtgående trenden för utbildningens del. Men det finns orosmoln.
- Satsningarna är nog rätt optimistiska. De är knutna till att regeringen lyckas höja sysselsättningsgraden, sade Roope Uusitalo, professor vid Helsingfors universitet, samtidigt som åskan, som på beställning, hotfullt började mullra utanför.
- Det sade man också för fyra år sedan, kontrade näringsminister Katri Kulmuni (C) och syftade på att man länge tvivlade på att den föregående regeringen skulle nå sitt sysselsättningsmål. Vilket man med facit på hand rodde i land.
Sjunkande utbildningsnivå och dalande Pisa-resultat
Men det finns också andra hotbilder. Allt färre söker till de finska lärarutbildningarna, finländarnas utbildningsnivå är på nedåtgående och topplaceringen i Pisa är ett minne blott.
- Lärarna jobbar under stor press. Jag lyfter på hatten för dem, sade Katri Kulmuni.
När det gäller Pisa tyckte ändå Roope Uuusitalo att man inte skall dra på allt för stora växlar.
- Vi har gått från världsmästare till europamästare. Det är ett stort fall men orsakerna till detta finns nog utanför skolvärlden, menade Uusitalo.
Facit på hur Finland ligger på Pisa-rankingen får vi den 3.12.2019. OAJ:s ordförande Olli Luukkainen förutspådde att ett tapp i Pisa kommer att resultera i en diskussion om nedskärningarna inom utbildningssektorn. I sammanhanget ville han ändå lyfta fram det haltande trestegsstödet.
- Trestegsstödet fungerar inte. Det är en tydlig signal som vi får från fältet. Lärarna är trötta på allt pappersarbete som inte leder någon vart, sade Luukkainen.
Olli Luukkainen frågade om det kan vara så att vi tappar i Pisa på grund av att så många elever med specialbehov är integrerade i undervisningsgrupperna. Han var mån om att säga att han inte påstår att så är fallet, men att stödet i detta sammanhang måste fungera. För detta belönades han med applåder från publiken.
Rör inte mitt hemvårdsstöd
I en nordisk jämförelse släpar Finland häpnadsväckande mycket efter vad gäller femåringar som deltar i småbarnspedagogisk verksamhet. I regeringsprogrammet ingår visserligen en skrivning om pilotprojekt med avgiftsfri småbarnspedagogik, men Roope Uusitalo tycker att man kunde skynda på lite då det är lätt hänt att de barn som skulle vara mest betjänta av småbarnspedagogik står utanför systemet.
- Kan vi nu inte bara slå fast att vi begränsar hemvårdsstödet till det att barnet fyller två år, kastade Uusitalo fram.
- Sätt inte mitt namn under det, sade Katri Kulmuni.
För Centern är hemvårdsstödet något av en helig ko och Kulmuni betonade familjens rätt att få välja när det gäller familjeledigheter.
- Varför skall man se till familjens rätt och inte till barnets rätt, frågande OAJ:s utbildningsdirektör Heljä Misukka, som tillsammans med MTV3:s Jaakko Loikkanen modererade debatten.
- Tror du inte att föräldrarna vet vad som är bäst för sitt barn, svarade Kulmuni.
Fixa en grej – vilken?
Panelen fick också ta ställning till vad de tycker att man borde prioritera som nummer ett när det gäller utbildningspolitiken.
Roosa Pajunen, ordförande för Suomen lukiolaisten liitto, ville att de 12 miljoner som regeringen avsatt för att utveckla gymnasiet skall satsas på att höja kvaliteten på undervisningen.
Roope Uusitalo föreslog att man för att höja kunskapsnivån i landet antar fler studerande till universiteten.
- Nog ryms det folk i föreläsningssalarna. Välkomna, sade Uusitalo.
Katri Kulmuni ville för sin del öka forsknings- och utvecklingsanslagen.
- Det skapar nya branscher och nya jobb, sade Kulmuni. Det ingår i mitt jobb som näriningsminister.
Olli Luukkainen skruvade på sig en aning då han skulle välja en sak framom andra och konstaterade att hur han än väljer så är det någon lärarkategori som upplever att han borde ha lyfta fram deras yrkesgrupp. ”Grundskolan i skick” blev ändå hans val av första åtgärd.
- Av de elever som går ut ur grundskolan så har drygt 10% så dåliga läskunskaper att de inte klarar studier på andra stadiet, motiverade Luukkainen sitt val.
Så har då Finland fått en utbildningsvänlig regering? Möjligen, sammanfattade nyhetsjournalisten och moderatorn Jaakko Loikkanen diskussionen. Men vi kommer att granska er, sade han med adress till Katri Kulmuni och regeringen.
Läs också: Pop up skola öppnade ögonen för skolvardagen