Som lärare eller rektor är det omöjligt att helt undvika stress, skolmiljön är stressig, konstaterar den mentala tränaren Christoph Treier. Däremot kan du bli bättre på att tåla stress, bland annat genom att skilja på när du är stressad och när du ”bara” har mycket att göra.
Många lärare och rektorer upplever att arbetsbelastningen är mycket hög nuförtiden.
- Alla undersökningar pekar på rött, säger ombudsman Jens Mattfolk och hänvisar bland annat till Arbetslivsbarometern från 2017.
Därför bjöd FSL in den mentala tränaren Christoph Treier till kursen Andra klass, för att föreläsa om hur man kan ”stressa rätt”.
Christoph Treier, mental tränare
Treier säger att många moment i skolan föder stress och att det därför inte går att undvika.
- Det handlar istället om att skapa förutsättningar att tåla stress.
En attitydförändring gör verkligen skillnad
Bara det att man säger att ”jag är stressad” gör att stressen ökar.
- Ni kommer säkert att känna av en viss stress efter att den här föreläsningen är över, sade Treier åt kursdeltagarna under FSL:s kurs ”Andra klass” i Tammerfors i september 2018.
Han menar att det är viktigt att man analyserar om man är stressad eller om det egentligen handlar om att man har mycket att göra. Att använda rätt ord spelar en förvånansvärt stor roll.
Tre olika typer av stress
Vanlig stress När förväntningarna inte stämmer överens med verkligheten. Det klassiska exemplet är när en sträcka med bilen som normalt tar 30 minuter plötsligt tar 45 minuter på grund av något oförutsägbart – det gör att man blir stressad. Eller när något strular med datorn och man känner hur pulsen stiger.
Onödig stress När man oroar sig för saker som kan anses ganska orimliga; ”Tänk om jag inte får hem alla elever från klassresan.”
Farlig stress När man själv inte kan bedöma hur mycket jobb något innebär och man på så sätt inte har kontroll över situationen. Till exempel hur långt ett samtal med en vårdnadshavare kommer att ta och vad det eventuellt för med sig. |
Tre konkreta tips
Sömnen
Sömnen är en nyckelfaktor för hälsan och välbefinnandet. En vuxen person bör sova minst 7,5 timmar per natt. Det är inte så farligt om man vaknar mitt i natten så länge man får sova minst tre timmar ostört i ett sträck, det behöver hjärnan för att ”rensa ogräs”, säger Treier.
Han konstaterar att vi i Finland har en konstig attityd till sömn.
- Man säger att det är lata och svaga människor som behöver sömn och man skryter med hur lite sömn man klarar sig på. Istället borde vi berömma en person som sover mycket!
Att gå och lägga sig och stiga upp ungefär samma tid hjälper dig med sömnen. Att låta telefonen vila 30 minuter innan du går och lägger dig är också ett tips.
Andningen
Vi tänker ganska lite på vår andning trots att den har en stor betydelse för vår förmåga att hantera stress. Att andas genom näsan och se till att utandningen är längre än inandningen är ett konkret verktyg man kan ta hjälp av i stressiga situationer.
- Det minskar oro och ångest, ger mer energi och innebär återhämtning för hjärnan.
Långsamma rörelser
Det är bevisligen så att rör vi oss långsamt så sjunker stressnivån. Lugna och långsamma rörelser ser man kanske inte så mycket av i skolans korridorer där de flesta (åtminstone lärare) rusar från a till b. Men försök undvik att jäkta när du inte måste, var uppmärksam så att det inte blir en ovana att alltid har bråttom.