Det är ovanligt många skolor som de sista dagarna inför skolstarten desperat ropat efter personal. Ropen är inte på något vis regionala utan hörs från alla delar av Svenskfinland.
Klasslärarbristen har det talats om länge, likaså bristen på speciallärare och specialklasslärare. Det har även vidtagits konkreta åtgärder för att täppa till bristen. Men det tycks inte räcka till.
”Svårt att få tag på” har istället breddats och gäller numera även för ämneslärare. Matematiklärare, finskalärare och lärare i praktiska ämnen är några exempel där vi har stora utmaningar med att hitta lärare på svenska i Finland.
Och vi har absolut noll koll på tillgången. Vi har ingen aning om det finns tillräckligt med utbildade lärare eller om de med rätt utbildning ens jobbar i lärarbranschen. Vi har ingen regelbunden prognostisering, utan vi står plötsligt och oväntat inför ett brett rop på lärarkraften.
Tänk att det måste gå så långt för att vi ska inse att vi borde få ett prognostiseringsinstrument, ett lärarregister. Det finns inga genvägar till att få stenkoll på lärartillgången. Planerna på ett lärarregister måste rulla vidare. För tillgångens skull, för jämlikhetens skull och för kvalitetens skull.
Alla har rätt till en behörig lärare.
