Nyårsraketerna är avfyrade, löftena gjorda och vårterminen har börjat. 2025 kommer att vara ett år med flera väldigt viktiga frågor för våra medlemmar. Till det fackliga superåret 2025 räknar jag bland annat den kommunala avtalsrundan som kryddats med en lagstadgad exportmodell, kommunalvalet, det förnyade stödet för lärande och flera av undervisningsministeriet tillsatta arbetsgruppers betänkanden och strategiska visioner som ska bli klarar under kalenderåret.
Är du anställd av kommunen så är det alltså din lön och arbetstid som ligger på förhandlingsbordet.
Avtalsrundan gällande de kommunala kollektivavtalen UKTA och AKTA tar fart under våren, förhandlingarna lär inledas i mars. Är du anställd av kommunen så är det alltså din lön och arbetstid som ligger på förhandlingsbordet. Avtalen löper ut den 30 april, det är en månad senare än strejkvåren 2022, vilket oundvikligen kommer att påverka förhandlingarna. Om organisatoriska åtgärder krävs för att nå ett acceptabelt resultat i förhandlingarna finns alltså endast maj månad kvar innan den blomstertid nu kommer. Att en eventuell strejk dessutom kan skjutas fram med upp till två veckor av Arbets- och näringsministeriet, sätter press på att nå ett resultat på våren, annars finns risken att nästa läsår börjar utan ett nytt avtal.
Det som verkligen också kommer att påverka är förstås exportmodellen. Exportmodellen är arbetsnamnet på den lagändring i lagen om medling i arbetstvister och om villkor för vissa stridsåtärder som klubbades av regeringen före jul. Där binds riksmedlaren att i medlingen av arbetstvister trygga det övergripande samhällsekonomiska intresset och förfara så att lönebildningen fungerar på bästa möjliga sätt och arbetsmarknadens funktionssätt inte äventyras. Kort och gott ska riksmedlaren följa den allmänna linjen som sätts av exportbranschen.
I samma lagändring slogs också fast att en av riksmedlaren tillsatt medlingsnämnd binds av samma bestämmelser som riksmedlaren själv. Den som minns förhandlingarna 2022, vet att förslaget som resulterade i löneutvecklingsprogrammet gavs av den medlingsnämnd som tillsattes för att lösa knuten och få slut på lärarstrejkerna.
Löneprogrammet är viktigt, inte bara för din plånbok utan för att fortsätta stärka attraktionskraften till yrket och krympa skillnaderna i löneutvecklingen mellan privat och offentlig sektor.
Löneutvecklingsprogrammet ja, det har vi också orsak att hålla ögonen på i vår. Det kan enligt överenskommelsen sägas upp under våren, annars fortsätter det som avtalat fram till 2027. I en intervju till tidningen Läraren säger nyvalda ordförande för kommunala arbetsgivarna Henrika Nybondas-Kangas, att löneprogrammet är en del av en helhet. Lagom kryptiskt så här inför en förhandlingsrunda, där “visa inte din hand” gäller. Löneprogrammet är viktigt, inte bara för din plånbok utan för att fortsätta stärka attraktionskraften till yrket och krympa skillnaderna i löneutvecklingen mellan privat och offentlig sektor. Om arbetsgivarna säger upp löneprogrammet kommer det nog inte att accepteras av lärarna och rektorerna, det är en sak som är säker. Tassarna bort från det med andra ord! Då är chanserna till en lugnare avtalsrunda betydligt större.
En annan stor intressebevakningsfråga för FSL i år är ändringarna i lagen om grundläggande utbildning och stödet för lärande. De nya stödformerna, gruppspecifikt och elevspecifikt stöd, träder i kraft redan 1.8.2025 och kommunerna (utbildningsanordnarna) får pengar för att förnya och förbättra stödet i enlighet med den nya lagstiftningen beräknat från detta datum.
Man tar emot pengarna och konstaterar att man redan ligger över eller på nya minimiantalet timmar och täpper till andra hål i budgeten.
100 miljoner euro per år har reserverats för ändringarna. Det är en rejäl summa. Men det är också en summa som inte är öronmärkt för ändamålet. Som FSL och tidningen Läraren tidigare uppmärksammat så har ju de tre tilläggstimmarna i modersmål och litteratur samt matematik inte alls blivit tre timmar till i så värst många kommuner. Man tar emot pengarna och konstaterar att man redan ligger över eller på nya minimiantalet timmar och täpper till andra hål i budgeten. Så fungerar statsandelarna och kommunens ansvar inom ramen för självbestämmanderätten. Samma gäller nu de nya stödpengarna, som bakas in i statsandelarna.
Pengarna ska inte vävas in i högre interna hyror, skolskjutsar eller något annat.
FSL kommer under året att bevaka den här frågan på flera plan. Dels har vi tillsatt en referensgrupp med spridning över hela Svenskfinland som berättar för oss hur planeringen och läroplansarbetet framskrider lokalt och dels kommer våra föreningar att följa med budgetering och hur de här eurona utnyttjas. Målet måste vara att pengarna verkligen används till det grupp- och elevspecifika stödet fullt ut, att det resulterar i fler smågrupper, specialklasser, timmar med kompanjonlärare och får effekt på lärresultaten på sikt. Pengarna ska inte vävas in i högre interna hyror, skolskjutsar eller något annat.
Kommunalvalet kommer passligt i den här frågan. Nu kan vi se till att kandidaterna som väljs in minsann förstår att kommunen har fått mera statsbidrag för att stärka stödet för lärande och jobbar för att regeringens intentioner uppfylls. Din röst i kommunalvalet är viktig, för vi går minsann mot ett bildningsval. FSL:s material och teman för kommunalvalet finns på vår hemsida.
Slutligen hoppas jag att vi ses redan den 24–25.1 på Educamässan! Programmet bjuder på en mängd intressanta paneldiskussioner, bland annat om tilläggstimmarna i grundskolan, utbildningssektorns utmaningar i ekonomiskt pressade tider och facket som intressebevakare och opinionsbildare. På fredagen kommer jag att prata under rubriken “Att hålla ett helt arbetsliv” tillsammans med några andra kloka deltagare. Hoppas vi ses där, eller någon annanstans under det här året, som lär bli minst lika spännande som det förra inom utbildnings- och lönepolitik.
Jens Mattfolk, ombudsman
