Endast tre procent av lärarna och rektorerna i grundskolan anser att resurserna för att uppfylla det så kallade trestegsstödet är tillräckliga. Skillnaderna mellan skolorna är stora och ojämlikhet har uppstått. För att garantera elevernas lagstadgade rätt till stöd i skolan måste bland annat grundfinansieringen öka och dokumentationen förenklas.
År 2011 blev det så kallade trestegsstödet en lagstadgad rättighet för elever i grundskolan och ersatte det tidigare systemet med att överföra elever till specialundervisning. Syftet med trestegsstödet är att stärka elevens rätt till stödformer i undervisningen, bl.a. genom att ge stöd direkt då behovet uppstår. De nya stödformerna har inneburit att undervisningen i allt större grad differentieras för att beakta elevens behov.
Undervisningssektorns fackorganisation OAJ har tillsammans med Finlands Svenska Lärarförbund FSL undersökt trestegsstödet och dess förverkligande. Över 500 lärare och rektorer har tillfrågats och resultaten är oroväckande. Endast 3 % anser att resurserna för trestegsstödet är tillräckliga.
För att trestegsstödet ska kunna förverkligas måste först och främst grundfinansieringen ökas.
- Det räcker inte med olika statliga projektpengar. De är kortsiktiga och innebär en hel del pappersarbete, säger Christer Holmlund, förbundsordförande vid FSL.
Långt ifrån alla skolor kan garantera tillräckliga stödformer för eleverna. Endast 66 procent av de tillfrågade anser att elever i behov av stöd får den specialundervisning de behöver.
- Rätten till stöd får inte hänga på var man bor. Undersökningen visar att lagen inte uppfylls överallt, säger Holmlund.
Trestegsstödet har ökat lärarnas arbetsbelastning
Över 90 procent av lärarna anser att arbetstiden har ökat i och med trestegsstödet. Det är framför allt uppgörandet av pedagogiska dokument som tar tid. FSL anser därför att dokumentationen för trestegsstödet måste förenklas. Det behövs bättre blankettbottnar, modelltexter och elektroniska system.
- Inom ramen för lärarnas arbetstid borde man reservera tid för uppgörande av de pedagogiska dokument trestegsstödet förutsätter, säger Holmlund.
Lärartätheten måste regleras i lag
OAJ och FSL förespråkar att antalet lärare per elever regleras i lag enligt följande förhållande:
- Åk 1-2 i förhållandet 1:18
- Åk 3-9 i förhållandet 1:20
Elevantalet bör dessutom justeras beroende på antalet elever inom det intensifierade och särskilda stödet. För en elev med intensifierat stöd skulle koefficienten vara 1,5 och för en elev med särskilt stöd 2.
- Det här skulle garantera mer hanterliga grupper och göra det möjligt för lärare att samarbeta kring lite större grupper och göra undervisningen mer flexibel, säger Holmlund.
Större befogenheter till Regionförvaltningsverken
Regionförvaltningsverket borde på eget initiativ kunna granska hur elevernas rättigheter uppfylls, i synnerhet eftersom elevernas tillgång till intensifierat eller särskilt stöd varierar mycket.
- Det nuvarande systemet med klagan är ineffektivt, långsamt och byråkratiskt, säger Holmlund som menar att det finns ett behov av en myndighet som övervakar utan att en klagan behövs.
***
För mer information och statistik hänvisar vi till vår presentation i power point-format:
Trestegsstödet_undersökningsresultat_FSL
Kontakta gärna oss:
Christer Holmlund, förbundsordförande, 040 532 98 00,
Jan-Mikael Wikström, förbundssekreterare, 020 749 54 67,
Mirjam Heir-Lindström, kommunikatör, 040 686 99 59,