Stark oro för att färre vill bli lärare – satsningar behövs för yrkets attraktionskraft 

Den arbetsmarknadskonflikt som nu pågår är ett tecken på att anställda inom den offentliga sektorn inte längre tänker acceptera svag löneutveckling och ständig resursbrist som leder till en belastande yrkesvardag. En branschflykt bland lärarna blir kostsamt för Finland, anser FSL:s förbundsfullmäktige som sammanträder till sitt vårmöte 2122 april i Helsingfors.

Söktrycket inom de finlandssvenska lärarutbildningarna visar en klart nedåtgående trend. Vid Åbo Akademis klasslärarutbildning har antalet förstahandssökande sjunkit från 81 år 2020 till 48 år 2022, vilket är en minskning på hela 40 procent. Samtliga sökande till Åbo Akademis klasslärarutbildning har sjunkit med över 20 procent på två år, från 249 till 195 sökande. Vid Helsingfors universitet har antalet förstahandssökande till klasslärarutbildningen gått från 72 sökande 2021 till 54 sökande 2022.

Fortfarande finns ett tillräckligt stort totalt antal sökande till utbildningarna, men trenden är oroande, anser FSL:s förbundsfullmäktige.

– Det minskande söktrycket tyder på att läraryrket redan börjat förlora en avgörande del av sin attraktionskraft. På längre sikt innebär det ett hot mot den finlandssvenska skolans framtid. Vi behöver behöriga, kunniga och engagerade lärare som lägger en stabil grund för barnens kontinuerliga livslånga lärande också i framtiden, säger Inger Damlin, ordförande för Finlands svenska lärarförbund FSL.

Det minskande antalet sökande kan ses som en direkt följd av en ökande kännedom om den belastande arbetsmängden bland lärare och rektorer och den svaga löneutvecklingen inom den kommunala sektorn. FSL:s medlemsundersökning från hösten 2021 visar att var tredje lärare i Svenskfinland planerar byta bransch. I kombination med det avtagande söktrycket riskerar branschflykten bli kostsam för Finland.

Satsningar behövs för ökad attraktionskraft

Våren 2022 har lärarna strejkat för första gången sedan 1984. Den 3 maj inleds en ny storskalig lärarstrejk om inte ett förhandlingsresultat nås innan dess.

– Strejkerna är resultatet av ett under lång tid växande missnöje med flertalet faktorer inom undervisningsbranschen. Återkommande stora nedskärningar under hela 2010-talet har gjort att Finlands satsning på utbildning idag ligger långt under våra nordiska grannländers nivå. Resultaten i PISA-undersökningarna har för Finlands del varit dalande och en vändning kan endast ske genom ökade satsningar, säger Christoffer Sourander, förbundsfullmäktiges ordförande.

Trots att regeringen Marin gjort en efterlängtad vändning i nedskärningstrenden saknas fortfarande två miljarder i utbildningen på årsnivå.

Fullmäktige för Finlands svenska lärarförbund anser att Finland nu står i ett vägskäl i de här frågorna där modiga beslut och respekt för lärarnas krav kan få en avgörande positiv effekt på yrkets attraktionskraft.

– Lärarna och rektorerna har burit den finländska skolan genom en pandemi och tar nu emot ukrainska flyktingar i stor skala. Skolan och dess personal är avgörande för Finlands framtid och för allt det kunnande som behövs inom övriga branscher. Nu måste arbetsgivarna och samhället inse att helheten inte längre går ihop och att åtgärder krävs. Ett flerårigt löneprogram och begränsningar i arbetstiden är måsten i avtalet, säger Inger Damlin.

Förbundsfullmäktige är förbundets högsta beslutande organ och samlas två gånger i året. Fullmäktige består av representanter från våra lokalföreningar. #fslfullmäktige