FSL välkomnar formuleringarna i de reviderade läroplansgrunderna som berör utvecklandet av värdegruden. Vi efterlyser preciseringar kring begreppen "andra aktörer" och "samundervisning" samt framhåller hur viktigt det är att anvisningarna om hur undervisningsgrupperna ska bildas är entydiga och klara.
Beslut om ändringar i lagen om grundläggande utbildning förväntas godkännas av riksdagen inom 2024. Ändringarna ska träda i kraft 1.8.2025 och på grund av det tighta tidtabellen har Utbildningsstyrelsen inlett arbetet med att uppdatera grunderna för läroplanen så att utbildningsanordnarna ska ha tillräckligt med tid för att bereda den lokala läroplanen och de ändringar som det nya stödsystemet föranleder. De lokala läroplanerna för den grundläggande utbildningen ska uppdateras i enlighet med grunderna före augusti 2025.
FSL har gett ett utlåtande kring de redviderade grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen.
Kapitel 4 Verksamhetskulturen i en enhetlig grundskola
Det är fint att man i läroplansgrunderna lyfter fram verksamhetskultuern och utvecklandet av den. Det är bra att man poängterar att den grundläggande utbildningens värdegrund, inlärningssyn och mål synliggörs i skolans verksamhetskultur.
En precisering och ett klargörande av vad som avses med aktörer i skolan är på sin plats. Under rubriken 4.1 nämns om samarbete med olika aktörer men det förblir oklart vilka olika aktörer detta kunde vara och vilken roll de ska ha i skolgemenskapen. FSL anser det vara viktigt att det skulle definieras vilka aktörerna är och vilken deras roll är.
FSL anser det vara bra att man i läroplansgrunderna lyfter fram att varje lärare är en språklärare i det läroämne hen undervisar. Det är bra att poängtera språkets betydelse och lärarnas roll som språkliga förebilder.
Under rubriken helhetsskapande undervisning och lärområden har inga ändringar föreslagits. Det man i grunderna ännu nämner som exempel på hur man kan genomföra helhetsskapande undervisning och mångvetenskapliga lärområde så som kampanjer och lägerskolor kan upplevas som förlegat.
Kapitel 5 Skolarbete som främjar lärande och välbefinnande
FSL understöder formuleringarna om undervisnings enligt verksamhetsområden och formuleringarna om studier enligt målhelheter. Även formuleringarna om undervisning för elever som är patienter inom den specialiserade sjukvården och konsultativ sjukhusundervisning är bra.
FSL anser dock att det krävs vissa preciseringar i stycket om studier enligt målhelheter, detta för att det ska vara klart när man kan göra avvikelser från den grundläggande utbildningens lärokurs eller målen i läroplanen.
Kapitel 6 Bedömning av elevens lärande och kunnande i den grundläggande utbildningen
FSL ser det som bra att kamratresponsen lyfts fram, viktigt är dock att denna kamratrespons beaktar elevernas mognadsnivå och förmåga att bedöma sitt och sina kamraters arbete.
Det är bra att det poängteras vikten av att eleverna känner till målen för läroämnena och principerna för bedömningen på ett sätt som är ändamålsenligt för eleverna med tanke på deras ålder. Formulering om att varje elev ska kunna bilda sig en uppfattning om vad som avses hen ska lära sig och hur prestationen bedöms är bra.
Preciseringen om grunder för att inte delta i undervisningen är bra. Nu anges som skäl för att befrias från undervisning endast hälsoskäl. Det är bra att det även finns angett att studierna och bedömningen efter en befrielse från studierna ska ordnas på ett ändamålsenligt sätt.
Det är bra att man preciserat och klarar formulerat texterna om bedömningen av elever med invandrarbakgrund och elever med främmande språk som modersmål.
Kapitel 7 Stöd för lärande och skolgång
Kapitlet är bra och för klart fram stödet för lärande och skolgång som en av verksamhetskulturen i skolan. Det är bra att det tydligt framkommer att anordnandet av undervisningen och skolgången grundar sig på planmässigt genomförande av undervisningsarrangemang som stöder förutsättningarna för lärande.
Det är viktigt att poängtera så som det framkommer att undervisningsarrangemangen som stöder förutsättningarna för lärande, gruppspecifika stödformer och elevspecifika stödformer förutsätter planmässig ledning och ledarskap.
7.1. Elevens rätt till stöd för lärande och skolgång
Det är bra att det av läroplansgrunderna framkommer att eleven kan få både gruppspecifika stödformer och elevspecifika stödåtgärder samtidigt. Det är även bra att det tydligt framkommer att man varken genom gruppspecifika stödformer eller elevspecifika stödåtgärder avgränsar den grundläggande utbildningens mål och innehåller.
7.2 Undervisningsarrangemang som stöder förutsättningarna för lärande och ledning av dem
Ett mycket viktig konstaterande i läroplansgrunderna är att tillräckligt med tid ska reserveras för gemensam planeringen. Det följer naturligt av det att samarbetet mellan lärarna och mellan lärarna och yrkes- och sektorövergripande aktörer samt strukturella lösningar utgör grunden för undervisningsarrangemang som stöder förutsättningarna för lärande.
7.3 Gruppspecifika stödformer - mål och anordnande
Det nämns att gruppspecifika stödformer ska ges systematiskt som en del av skolans grundläggande verksamhet. Detta är en mycket bra skrivning. Vidare beskrivs hur detta kan ordnas genom ändamålsenliga undervisningsarrangemang, till exempel genom samundervisning eller kompanjonundervisning. Det kunder vara bra att i detta fall definiera vad som avses med samundervisning och kompanjonundervisning.
I läroplansgrunderna nämns att allmän stödundervisning också kan ordnas utanför lektionerna. Då ska enligt de föreslagna läroplansgrunderna skoldagarnas maximala längd beaktas. Detta gällande det maximala antalet undervisningstimmar kräver en precisering.
7.4 Elevspecifika stödåtgärder
I de föreslagna läroplansgrunderna nämns som elevspecifika stödåtgärder undervisning som ges av speciallärare eller specialklasslärare i smågrupper. Liksom då det gäller samundervisning och kompanjonundervisnings saknas en definition av vad som avses med undervisning i smågrupp.
Som elevspecifika stödåtgärder nämns undervisning av speciallärare och specialklasslärare. En klar uppgiftsbeskrivning för speciallärare och specialklasslärare med en arbetsfördelning sammankopplad med behörigheten för undervisningen kunde vara befogad. Ordnarna av utbildning har ett behov av att kunna bedöma behovet av olika lärarkategorier utgående från behörighet och arbetsuppgifter.
7.7 Bildande av undervisningsgrupper
Det är av stor vikt att anvisningar om hur undervisningsgrupper bildas är entydiga och klara. Med tanke på elleverans rättsskydd och en jämlik och likvärdig skola i hela Finland ska möjligheterna till tolkningar vara liten. Det är viktigt att undervisningsgrupperna bildas så att målen för undervisningen kan nås och läraren har möjlighet att beakta undervisningsgruppens behov tillräckligt bra.