Arbetsgivaren ska i början av läsåret planera arbetet för hela läsåret tillsammans med lärarna. Läsårsplanen ska innehålla all undervisning och övrigt arbete som åläggs lärarna. Temadagar, till exempel idrottsdagar, konsttestarna och exkursioner, ska skrivas in i planen och anses då vara arbetsdagar utan extra ersättning. En hel temavecka där man undervisar en mångvetenskaplig ämneshelhet utöver schemalagda timmar, berättigar däremot till övertimarvode.
Det hör till lärarens arbetsuppgifter att delta i de temadagar som finns antecknade i skolans läsårsplan även om dagen skulle vara undervisningsfri eller läraren skulle ha färre undervisningstimmar en normal dag. För temadagen betalas ingen särskild ersättning för de timmar som hålls utöver de som finns antecknade i lärarens schema.
- En undervisningsfri dag innebär inte att dagen är ledig utan alla elevarbetsdagar är arbetsdagar för läraren och hen ska därför delta i de temadagar som man vid läsårets start har kommit överens om, säger Pocke Wikström, förbundssekreterare på FSL.
För de som jobbar deltid, till exempel partiellt vårdlediga, är det skäl att tillsammans med arbetsgivaren komma överens om hur den lediga tiden placeras. Man kan gå in för antingen förkortade arbetsdagar eller helt arbetsfria dagar och då bör man ha en överenskommelse kring hur man förfar om man vill avvika från detta till exempel på grund av en temadag.
Mångvetenskapliga lärområden är inte lika med temaveckor
Wikström konstaterar att en viss oklarhet råder kring lärarens arbetstid i samband med de så kallade mångvetenskapliga lärområdena.
- Mångvetenskapliga lärområden är en del av undervisningen och ska förverkligas under lärarens arbetstid. Man kan inte kringgå avtalsbestämmelserna och ålägga läraren fler lektioner än det antal undervisningstimmar som finns fastställda för läraren i läsårsplanen.
Om mångvetenskapliga ämneshelheter förverkligas under hela temaveckor till exempel, bör läraren få ersättning enligt engångstimarvode (UKTA Del A § 27) för de lektioner som läraren håller utöver de som finns antecknade i schemat.
- Det är inte rimligt eller avtalsenligt att under en hel vecka förväntas undervisa 9–15 om man skulle ha undervisning 9–12 enligt schemat, säger Wikström.
Han lyfter fram att det finns många sätt att genomföra helhetsskapande undervisning, vilket också läroplanen nämner, till exempel genom att:
- samma tema studeras parallellt i två eller flera läroämnen samtidigt.
- innehåll som hör till samma tema delas in i perioder som följer på varandra.
- ordna evenemang såsom temadagar, olika tillställningar, kampanjer, studiebesök och lägerskolor.
- planera mångvetenskapliga lärområden som omfattar flera läroämnen under en längre period och som kan innehålla ovannämnda helhetsskapande metoder.
- skapa helheter där många läroämnen samverkar.
- erbjuda samordnad undervisning, så att all undervisning är helhetsbaserad såsom i förskoleundervisningen.
Beakta också samplaneringstiden
Mångvetenskapliga lärområden förutsätter oftast samarbete med andra lärare. Lärarna förverkligar lärområdena under sin egen arbetstid. Mångvetenskapliga läromården förutsätter förutom planering av den egna undervisningen ofta också gemensam planering. För gemensam planering av undervisningen används samplaneringstid.