Korta dagar och långt sommarlov? Knappast. Här sammanfattar vi vad läraryrket innefattar och ger dig tips på hur du kan behålla orken.
Lärarnas arbetstid är baserad på undervisningsskyldighet (usk) i undervisningsämnena. Undervisningsskyldigheterna för de olika lärarkategorierna regleras i lärarnas kollektivavtal (UKTA). Undervisningsskyldigheten inom grundläggande utbildningen och gymnasiet varierar mellan 16 och 24 veckotimmar. Om en ämneslärare eller timlärare i huvudsyssla undervisar i två eller flera ämnen med olika stor undervisningsskyldighet, beräknas en vägd usk mellan de olika ämnena.
Bland annat det här hör till jobbet
- Undervisa enligt läroplanen
- Ansvara för den egna elevgruppen
- Planering och genomförande av lektioner
- Efterarbete (bland annat korrigering och utvärdering)
- Arbete som hänför sig till prov
- Bedömning
- Olika övervakningsuppgifter, ordning och säkerhet som hänför sig till arbetet med undervisning och fostran
- Samplanering
- Utveckling av den egna yrkesskickligheten och deltagande i tre fortbildningsdagar som godkänts av arbetsgivaren, dessa sker utöver elevernas eller studerandenas arbetsdagar
- Samarbete med elevernas vårdnadshavare
Övertimmar
Om du åtar dig övertimmar, alltså undervisar mer än vad din usk ålägger dig, utökas din lön med ett övertimsarvode. Övertimsarvode är en ersättning för de timmar som överstiger din usk. Kom ihåg att arbetsgivaren är inte skyldig att erbjuda övertimmar.
Håll koll på din arbetsmängd
Läraryrket är givande men kan också vara tungt i vissa perioder. Lärarna och rektorernas arbetsuppgifter har ökat stadigt under åren och därför är det viktigt att prioritera den egna hälsan och orken i arbetslivet.
I den här broschyren har vi samlat råd för hur du behåller orken i ditt jobb: Pigg i skolan
Innehållet kan sammanfattas i de här punkterna:
- Gör en prioriteringsordning för dina uppgifter och uppdrag och sätt gränser för hur många nya åtaganden du orkar med. Använd dig av "det professionella nejet" när du känner på dig att tiden inte kommer att räcka till!
- Kartlägg dina kunskaper och färdigheter så har du bättre koll på vilken fortbildning du faktiskt behöver och vilka kurser/fortbildningar du kanske kan låta vänta.
- Se till att det finns spelregler för hur konflikter i skolan ska lösas. Det skapar trygghet och minskar stressen.
- Många stressymptom och konflikter på arbetsplatsen kan man råda bot på genom att ingripa i tid. Diskutera med dina kolleger, skolans rektor eller hälsovårdaren!
- Sänk ribban ibland! Kom ihåg att du som lärare inte kan påverka alla faktorer i din omgivning. Även om du har full kontroll i klassrummet, kan du inte alltid förhindra negativa resultat.
Skoltrött eller utbränd?
Utbrändhet räknas faktiskt idag till en av våra vanligaste folksjukdomar. Det här innebär att stress eller utbrändhet kan drabba var och en som upplever att de krav som arbetet eller omgivningen ställer överstiger den egna förmågan.
Hur tar sig då utbrändhet uttryck? Ofta känner sig de drabbade obeskrivligt trötta och uppger att vila inte hjälper. Samtidigt kan det vara svårt att överhuvudtaget kunna somna. Man kan ständigt drabbas av små infektioner eller ha problem med magen och stödmuskulaturen. Dessutom känner sig utbrända personer ofta nedstämda, lättirriterade eller till och med ångestfyllda. Det är också typiskt att man tar avstånd från arbetet och kollegerna, tvivlar på sin yrkeskompetens eller till och med blir cynisk mot såväl kolleger som elever.
Förutom de här somatiska symptomen uppstår ofta en rad olika kognitiva symptom. De kognitiva symptomen kan vara minnesstörningar, svåra koncentrationssvårigheter, ljuskänslighet, svårigheter att handskas med vardaglig stress, till exempel att hinna med bussen eller att kopiera prov innan rasten tar slut med mera.
Ge akt på såväl din fysiska hälsa som ditt humör och din arbetskapacitet. Ignorera aldrig kroppens signaler eller din egen intuition! Du kan alltid vända dig till företagshälsovården om du känner dig osäker på din hälsa eller har lagt märke till nya, kanske litet skrämmande symptom.