Kampen om klubban går vidare och nu när vi äntligen har ett datum för fullmäktigemötet och ordförandevalet börjar det dra ihop sig! Kandidaterna får den här gången svara på era, fältets frågor. Vi tackar alla som skickat in frågor.
#fslordförandeval |
Av de frågor som kommit in till ordförandekandidaterna har vi valt ut en handfull och klumpat ihop dem enligt vissa kategorier.
Här hittar du kandidaternas svar:
⇒ Jens Mattfolk
⇒ Pamela Leka
⇒ Inger Damlin
⇒ Jeanette Lindroos
Lärarstuderande
1) På vilket sätt skulle du som ordförande upprätthålla kontakten till lärarstuderande och skapa en naturlig övergång från studierna till arbetslivet och facket för oss nya lärare ?
Lärarutbildningen
2) Hur ser du som ordförandekandidat på lärarutbildningarnas och deras roll när det kommer till att motverka lärarbristen?
3) Vad är din syn på övningsskola kontra partnerskolor?
Det fackliga
4) Vilka förväntningar skulle du som om ordförande ha på fullmäktige och hur tycker du framtidens fullmäktige och beslutsfattande ska se ut?
Framtiden
5) År 2021 är det kommunalval igen, vilka tankar har du om det?
6) Allt fler ifrågasätter fackförbundets betydelse och väljer att satsa sin tid och sina pengar på annat istället. Hur ska FSL fortsätta engagera sina medlemmar och få dem att hållas kvar i förbundet?
Jens Mattfolk
1) På vilket sätt skulle du som ordförande upprätthålla kontakten till lärarstuderande och skapa en naturlig övergång från studierna till arbetslivet och facket för oss nya lärare?
Som ordförande är det viktigt att ha regelbunden kontakt med de studerande. Utöver det är min uppfattning är att FSL just nu gör en hel del som är bra för kontakten med de studerande. FSLF gör ett strålande arbete med att fånga upp de studerande så att de blir medlemmar redan under studietiden. Övergången till arbetslivet är den mest utmanande biten. Där stöder jag varmt modellen med mentorskap men där har vi som förbund ännu mycket att göra. Frågan måste kanske ännu högre på agendan för att ta fart på riktigt?
2) Hur ser du som ordförandekandidat på lärarutbildningarnas och deras roll när det kommer till att motverka lärarbristen?
Lärarutbildningarna har en viktig roll. Talar vi om klasslärare har det stor betydelse vilket antal studerande som tas in. Där är vi nu en position där FSL bör följa upp hur och var de utexaminerade klasslärarna från HU kommer in i arbetslivet. Talar vi om ämneslärare krävs det att universiteten också skapar goda möjligheter vid fakulteterna att bli lärare. Skräddarsydda möjligheter att bygga på sin lärarutbildning för de som redan är i arbetslivet behövs kanske också för att motverka ämneslärarbrist. Jag stöder ett lärarregister för att bland annat ha bättre kontroll över situationen med utbud och efterfrågan på lärare.
3) Vad är din syn på övningsskola kontra partnerskolor?
Jag medger att modellen med partnerskolor avviker från den givna modellen med lärarutbildning och tillhörande övningsskola. Modellen är redan inkörd och om parterna är nöjda och handledningen kvalitativ ser jag inte att FSL behöver jobba aktivt för någon förändring. Att kräva en övningsskola i huvudstadsregionen kan få en kontraproduktiv effekt på den lärarbrist som utbildningen är tänkt att åtgärda.
4) Vilka förväntningar skulle du som om ordförande ha på fullmäktige och hur tycker du framtidens fullmäktige och beslutsfattande ska se ut?
För mig personligen är några stora stadgeändringar inte högt på agendan de kommande åren. Vi kan ännu utveckla arbetet med motion, initiativ och frågestund. Fullmäktige är förbundets högsta beslutande organ. Därmed ser jag att fullmäktiges uppgift är att göra beslut i viktiga frågor som kräver en linjedragning och fullmäktige godkänner även förbundets fyraåriga strategi förstås. Personligen har jag en vision om en livlig debatt på våra fullmäktige möten, en debatt där åsikter möts, diskuteras och formar förbundets väg framåt.
5) År 2021 är det kommunalval igen, vilka tankar har du om det?
Val innebär alltid en kamp om att som förbund lyckas få frågor om utbildning och resurser för den högst på agendan inför valet. Kommunerna har stor inverkan på vilka resurser som finns för utbildningen i kommunens skolor. Vår uppgift är att visa vilken effekt nedskärningar eller ökade satsningar kan ha på skolan. Allt mer anser jag också att påverkansarbete efter valet är smart, att påverka de som faktiskt blev valda.
6) Allt fler ifrågasätter fackförbundets betydelse och väljer att satsa sin tid och sina pengar på annat istället. Hur ska FSL fortsätta engagera sina medlemmar och få dem att hållas kvar i förbundet?
Fackets betydelse överlag har haft stor inverkan på vårt samhälle som det ser ut idag och det ligger ett fantastiskt arbete bakom de rättigheter och system vi har idag. Vi måste lyckas förklara vad medlemskapet ger den enskilda medlemmen. Vi måste också klara av att sälja den större bilden. Hur skulle utvecklingen bli med ett svagt lärarfack i Finland? Eller en försvagad fackrörelse överlag? Medlemsavgiften bär upp allt det arbete som till exempel FSL gör. Sedan gäller det ju att ligga rätt i tiden, ha ett brand och en approach som tilltalar. Här finns frågor som jag vill att förbundet funderar på.
Pamela Leka
1) På vilket sätt skulle du som ordförande upprätthålla kontakten till lärarstuderande och skapa en naturlig övergång från studierna till arbetslivet och facket för oss nya lärare?
Jag tycker vi har ett bra system som vi redan nu gjort. Det betyder att styrelserepresentanterna träffar studerande i både Vasa och Helsingfors med jämna mellanrum. Som ordförande skulle jag också vara intresserad av att komma med på dessa träffar regelbundet. Det är viktigt att vi fortsätter hålla vår dialog efetrsom de studerande är en viktig del av vårt förbund.
Skolombuden är en viktig länk i FSL:s verksamhet. De finns ute på skolorna och en av deras uppgifter är just att fånga upp nya lärare. Jag hoppas också att man på skolorna kan utse mentorer som kan stöda de nya lärarna då de börjar jobba. Detta kräver naturligtvis resurser.
2) Hur ser du som ordförandekandidat på lärarutbildningarnas och deras roll när det kommer till att motverka lärarbristen?
Lärarutbildningen i Finland är av hög klass och så skall det vara. Lärarbristen behöver vi naturligtvis råda bot på och visst har utbildningen en betydande roll för den. Det är viktigt att det utbildas tillräckligt med lärare. Det som däremot också är viktigt är att lärarna som utbildas stannar kvar i sitt arbete. Där har kommunerna ett ansvar. Jag har länge tyckt att ett huvudstadstillägg kan var en lösning på bristen av klass- och speciallärare i huvudstadsområdet.
3) Vad är din syn på övningsskola kontra partnerskolor?
Jag hade hoppats att alla lärarutbildningar kan ha övningsskolor men som vi vet så har vi partnerskolor i huvudstadsregionen (på svenska). Jag ser dock många fördelar med det eftersom skolorna är olika och studerande får bekanta sig med flera olika skolor under sin skoltid. I partnerskolorna har utbildade handledare hand om de studerande.
4) Vilka förväntningar skulle du som om ordförande ha på fullmäktige och hur tycker du framtidens fullmäktige och beslutsfattande ska se ut?
Förbundet har ganska nyligen gjort stora förändringar i sina stadgar och på så sätt gett fullmäktige en större makt. Jag tycker det är ett steg i rätt riktining. Nu behöver vi låta tiden gå och se hur detta utfaller. Fullmäktige är en viktig del av förbundet och jag är glad över all diskussioner som förs där. Fullmäktige har även kommit med initiativ till styrelsen vilket är bra. Vi behöver hela tiden föra en dialog med fältet och fullmäktige är våra representanter på fältet.
FSL styrelse behöver också fortsättningsvis ha en betydande roll i beslutsfattandet. Styrelsen ska också representera fältet på bästa möjliga sätt.
5) År 2021 är det kommunalval igen, vilka tankar har du om det?
Efter denna kris kommer det att bli tufft för kommunerna i framtiden. Trots det så hoppas jag att Finland fortsätter att vara land som satsar på utbildning och att kommunerna väljer att satsa på skolan.
FSL behöver ha en synlig roll i valet för att skolfrågorna inte ska glömmas bort. . Krisen vi nu befinner oss i har visat hur viktigt och värdefullt lärarnas arbete är och det får inte glömmas bort i ekonomiskt kärva tider.
6) Allt fler ifrågasätter fackförbundets betydelse och väljer att satsa sin tid och sina pengar på annat istället. Hur ska FSL fortsätta engagera sina medlemmar och få dem att hållas kvar i förbundet?
FSL behöver vara ett attraktivt förbund. Kursverksamheten är en viktig del av vårt förbund och jag tror på personlig kontakt. Därför är det viktigt att vi fortätter med kursverksamheten och eventuellt kan man t.o.m. utvidga den
Det är också viktigt för medlemmarna att alla lärarkategorier syns i FSL:s arbete. Vi behöver bevisa för våra medlemmar att vi verkligen bevakar allas intressen och då är det viktigt att vi går ut med kontinuerlig information om vårt arbete.
Inger Damlin
1) På vilket sätt skulle du som ordförande upprätthålla kontakten till lärarstuderande och skapa en naturlig övergång från studierna till arbetslivet och facket för oss nya lärare?
FSLF är i nyckelposition då det gäller rekrytering av nya medlemmar. Vi har ett fungerande system som jag fått vara med och bygga upp tillsammans med andra aktiva. Ser det därför som naturligt att jobba vidare på det goda vi har för att tillsammans utveckla verksamheten. Vi har studerande i Vasa, Åbo och Helsingfors och verksamheten måste därför anpassas enligt varje studieorts särdrag.
2) Hur ser du som ordförandekandidat på lärarutbildningarnas och deras roll när det kommer till att motverka lärarbristen?
Förbundet ska ha en aktiv roll i lärarutbildningsfrågor. Vår uppgift är att påverka så att man upprätthåller en god lärarutbildning som bibehåller finlandssvenska skolans kvalitet och attraktionskraft.
I dag har vi stora brister i att med tillförlitlig statistik kunna se behovet av lärarutbildning. Jag anser att vi därför behöver ett lärarregister för att kunna prognostisera behovet av lärare. Ministeriet tilldelar lärarutbildningarna platser och därför behövs tillförlitlig statistik att utgå ifrån.
Universitetens roll är att åstadkomma en sund genomströmning av studerande så att studerande inte enbart kommer in utan även utexamineras för arbetsmarknadens behov. Vi behöver också se till att läraryrkets attraktionskraft är så stark att de som utbildat sig till lärare stannar inom yrket.
3) Vad är din syn på övningsskola kontra partnerskolor?
Vilken är vinsten av att ställa partnerskola och övningsskola mot varandra? Istället vill jag stöda våra medlemmar där de är, det är fackets roll.
Övningsskolorna har en stark handledande roll, och är samtidigt aktivt med i den forskning som utförs vid universiteten.
Partnerskolor stöder och handleder studerande mot lärarbehörighet. Systemet med partnerskolor är relativt nytt och har varit uppskattat av studerande, men även bland lärare och utbildningsanordnare. Så småningom behöver partnerskolesystemet utvärderas av neutrala forskare. Samtidigt behöver naturligtvis övningsskolornas verksamhet utvärderas regelbundet.
På svenskt håll har vi ett annorlunda system med praktik inom lärarutbildningen än på finskt håll, där man bygger lärarutbildningen enbart kring övningsskolor. Utvärdering av bägge systemen kan bidra till att beslut i dessa frågor tas utan att lärarutbildningens kvalitet äventyras.
4) Vilka förväntningar skulle du som om ordförande ha på fullmäktige och hur tycker du framtidens fullmäktige och beslutsfattande ska se ut?
I Fullmäktige har vi ett enormt skolkunnande och ett brett engagemang som finns förankrat i föreningarnas verksamhet. I dag finns det utmärkta digitala möjligheter till interaktion genom vilka man snabbt kunde fånga in åsikter även mellan mötena. Interaktion och ökade påverkansmöjligheter kan eventuellt också generera engagemang på lokalnivå, vilket skulle utveckla verksamheten.
Utöver det ser jag att vi som förbund på något vis måste säkerställa den regionala representationen i fullmäktige. Jag tänker att vi förlorar på att låta bli.
5) År 2021 är det kommunalval igen, vilka tankar har du om det?
Kommunalval är viktigare än någonsin tidigare med tanke på utbildning och fostran.
Målsättningen för FSL:s del måste handla om jämlikhet och att utbildning lönar sig.
Efter social- och hälsovårdsreformen kommer mer än hälften av kommunernas uppgifter att gälla utbildning. De kommunala beslutsfattarna spelar en avgörande roll vad gäller utbildningsresurserna och hur de fördelas. Kommunen beslutar själv om tex den totala mängden undervisning som ges, storleken på undervisningsgrupper och skolor, specialundervisningen och lärarfortbildningens innehåll.
6) Allt fler ifrågasätter fackförbundets betydelse och väljer att satsa sin tid och sina pengar på annat istället. Hur ska FSL fortsätta engagera sina medlemmar och få dem att hållas kvar i förbundet?
FSL mår bra i dag, att tillhöra facket i svåra tider är tryggt. Du får stöd och rådgivning, du är aldrig ensam. Men vi i FSL kan inte luta oss tillbaka, vi måste ständigt lyssna in medlemmar och utveckla. Vi måste kommunicera det vi gör på ett positivt och interaktivt sätt så att det intresserar för att även betjäna morgondagens lärare.
Jeanette Lindroos
1) På vilket sätt skulle du som ordförande upprätthålla kontakten till lärarstuderande och skapa en naturlig övergång från studierna till arbetslivet och facket för oss nya lärare
Lärarstuderanden skulle uppmärksammas med besök av ordförande, förbundskansli och FSL:s styrelse samt olika evenemang för studerande t ex. “How to get a lärarjobb. Jag skulle ta reda på vilket stöd studerandena önskar. Samarbete ger insyn i aktuella studiefrågor. Fackliga kurser ska ordnas för nya lärare. Jag skulle arbeta för mentorskap samt förbättrade möjligheterna att auskultera. Mentorernas ersättning bör förhandlas. Flera skolor borde ta emot auskultanter och handledarnas ersättningen ökas.
2) Hur ser du som ordförandekandidat på lärarutbildningarna och deras roll när det kommer till att motverka lärarbristen?
För att motverka lärarbristen behöver ett tillräckligt antal studerande genomföra studier. Lärarutbildningen bör vara likvärdig oberoende var man utbildas. Utbildningen bör kontinuerligt utvärderas. Vi bör arbeta för att göra läraryrket attraktivare, lönefrågan är viktig.
3) Vad är din syn på övningsskola kontra partnerskolor?
Gynnar ingen att sätta dessa mot varandra. Övningsskolor har längre tradition och rutiner för att låta lärarstuderande öva, men eventuellt har partnerskolor en mera autentisk arbetsmiljö. HU:s lärarutbildning ger möjlighet till flera biämnen, men en del måste studeras på finska. ÅA erbjuder endast 2-4 biämnen. Det är bra att man kan göra sin praktik på svenska i båda systemen. Viktigt är att lärare som handleder studerande får en bra handledarutbildning och såklart en skälig ersättning.
4) Vilka förväntningar skulle du som om ordförande ha på fullmäktige och hur tycker du framtidens fullmäktige och beslutsfattande ska se ut?
Ledamöterna ska var insatta i utbildningspolitiska frågor och ha ett brinnande intresse att utveckla förbundet. Fullmäktige bör ha en smidig beslutfattande process. En del frågor kunde diskuteras i grupper så att regionala synpunkter framkommer bättre. Motioner och initiativ bör bibehållas. Seminarier och föreläsare är välkomna inslag. Vid FSL:s ordförandeval kunde fullmäktigemötet utvidgas med inbjudna gäster.
5) År 2021 är det kommunalval igen, vilka tankar har du om det?
Vi ska vara alerta för det är utbildningssektorn som kommuner försöker spara in på. Regionalt dåligt planerade och genomförda skolsammanslagningar/-stängningar leder till en nedåtgående spiral. En konsekvent politik, som ger förtroende, gör att invånare vågar göra långsiktiga planer. Skolornas existens ger livskraft till hela bygden. FSL ska få politiker att engagera sig i utbildningsfrågor. Vi ska ha en öppen och aktiv dialog och bjuda in politiker t.ex till skolor. FSL borde stöda lokalföreningarna i deras kontakt med förtroendevalda. Det är viktigt att beslutfattare har en aktuell insyn i skolvärlden så de vet vad de besluter om.
6) Allt fler ifrågasätter fackförbundets betydelse och väljer att satsa sin tid och sina pengar på annat istället. Hur ska FSL fortsätta engagera sina medlemmar och få dem att hållas kvar i förbundet?
Att hålla kvar medlemmar kräver att de upplever att de får ut något av FSL, de känner sig delaktiga och uppskattade samt får bättre anställningsvillkor. Vi ska ta reda på vad medlemmar önskar och hur de själva vill vara aktiva. Tröskeln att komma med i verksamheten ska vara låg. Ordförande och FSL:s kansli borde besöka fältet. Personliga möten är betydelsefulla. Det är bra att framföra medlemsförmånerna samt vad facket gör. FSL ska fortsätta marknadsföra sig på olika sätt. Viktig är att vi har en öppen, aktiv och tydlig kommunikation, som alla medlemmar förstår sig på. Jag skulle arbeta för en Finlandssvensk lärargala, där medlemmar kunde umgås under festliga former. Jag anser att medlemmarna ska ha personlig rösträtt i FSL:s ordförandeval.
|
⇒ "Kampen om klubban" är FSL:s serie där vi utmanar ordförandekandidaterna med olika uppgifter fram till valet. |