OAJ och FSL har redan länge talat för ett lärarregister. I början av 2021 utnämnde dåvarande forsknings- och kulturminister Annika Saarikko tre utredningspersoner att göra en utredning om grundandet av ett lärarregister och insamling av data gällande lärare. Varför behövs registret och vad handlar det egentligen om? Vi listar åtta punkter.
Det här är en översättning och bearbetning av ursprungstexten Mikä ihmeen opettajarekisteri? på OAJ:s webbsida.
1. Vi får information om mängden lärare
Om lärarfacket fick bestämma, skulle lärarregistret innehålla information om hur många behöriga lärare, rektorer och andra ledare i arbetsför ålder det finns. Alltid när nya lärare, rektorer och ledare utexamineras så förs den informationen över till lärarregistret.
Information om mängden lärare har hittills samlats genom olika datainsamlingar med tre års mellanrum. Efter år 2016 har svarsprocenten varit så låg att statistiken som samlats in inte kan anses vara tillförlitlig. För tillfället kan vi i Finland inte med säkerhet säga hur många behöriga klasslärare eller ämneslärare i olika ämnen det finns.
Enligt statistikcentralen kommer antalet barn att minska med 183 000 och antalet människor i arbetsför ålder med 103 000 mellan åren 2019 och 2040, samtidigt som de äldre i samhället kommer att öka med 287 000. Enligt Keva kommer 14 000 lärare i grundskolan och gymnasiet och ett stort antal ledare inom utbildningsbranschen att gå i pension inom de kommande tio åren.
Snabba och mångfacetterade ändringar kräver ständigt aktuell information, vilket ett lärarregister kan erbjuda.
Digitaliseringen har med snabb takt förändrat undervisningen, lärandet och arbetslivet och den utvecklingen kommer att fortsätta. Hur många och hurudana lärare vi ska utbilda i Finland under de kommande åren påverkas av de här förändringarna men också av klimatförändringen, mängden inflyttning och den växande utbildningsexporten. Snabba och mångfacetterade ändringar kräver ständigt aktuell information, vilket ett lärarregister kan erbjuda.
2. Vi vet på vilka språk som undervisningen kan ges
Undervisningsspråket grundar sig på myndighetsbeslut. Utöver nationalspråken finska och svenska kan undervisningsspråket också vara samiska, romani eller teckenspråk. I registret skulle framgå på vilka språk en lärare kan undervisa, information som i dagsläget inte finns att tillgå.
Ofta talar vi om att vår språkreserv utarmas då allt fler elever studerar enbart engelska som främmande språk. Samtidigt finns ingen information om hur många lärare det finns i olika delar av landet som är behöriga för att undervisa i tyska, franska, spanska, ryska eller andra språk.
3. De formellt obehöriga blir också en del av registret
I registret skulle finnas statistik på alla tjänster och arbetsplatser inom utbildningsbranschen som innehas av en person utan behörighet. På så sätt skulle man ha information om hur många lärare som saknas i olika delar av Finland.
Elever och studerande ska kunna lite på att läraren, rektorn eller daghemmets föreståndare har fått en behörighetsgivande utbildning för yrket, tyvärr är så inte alltid fallet
Elever och studerande ska kunna lite på att läraren, rektorn eller daghemmets föreståndare har fått en behörighetsgivande utbildning för yrket, tyvärr är så inte alltid fallet. Det händer också att lärare som saknar den formella behörigheten och andra vikarier, använder samma begrepp om sig själva som till exempel lärare i småbarnspedagogik eller klasslärare.
Med hjälp av ett lärarregister kan detta åtgärdas, till exempel genom att begränsa rätten att använda yrkesbenämningar som intygar behörighet endast till dem som i registret verkligen innehar den formella behörigheten. Obehöriga skulle använda benämningen studerande eller vikarie. Ett annat alternativ är att när behörighet konstaterats av registrets upprätthållare så ger man en igenkänningskod som endast kan användas av behöriga.
4. Fortbildningen synliggörs
Det livslånga lärandet, alltså upprätthållande av kunskaperna genom fortbildning skulle skrivas in i registret. Studiepoäng som erhållits genom studier i högskolor lagras i registret direkt genom meddelande från högskolorna. Arbetsgivarna meddelar läsårsvis de hela fortbildningsdagar som utbildningspersonalen deltagit i och som inte är del av de kollektivavtalsenliga fortbildnings- och/eller planeringsdagarna.
Med hjälp av registret kunde man följa upp fortbildningarnas kvalité och deltagarantal då all information om fortbildning finns på ett och samma ställe.
Årligen delar utbildningsstyrelsen ut 14–15 miljoner euro för personalens utbildning, dessutom ordnar regionförvaltningsverken fortbildning. Med hjälp av registret kunde man följa upp fortbildningarnas kvalité och deltagarantal då all information om fortbildning finns på ett och samma ställe.
5. Rekryteringen underlättas
Från registret skulle det framgå om en lärare är intresserad av lärarjobb på ett visst område eller i hela Finland. Läraren kan ge sitt godkännande till att hens uppgifter syns för de arbetsgivare som rekryterar. Lärarregistret skulle på så sätt hjälpa arbetsgivarna att direkt kunna kolla upp sökandes behörighet och hur hen upprätthållit sitt kunnande.
6. Lagstiftningens påverkan och kostnadsberäkningarna måste grunda sig på fakta
När man förnyar lagstiftning som påverkar lärarnas arbete eller behovet av lärare kan man inte göra konsekvensanalyser eller kostnadsberäkningar om man inte känner till det exakta antalet lärare.
Nyligen utvidgades läroplikten och samtidigt infördes nya handledningsskyldigheter. Enligt statistiken för lärare och rektorer 2019 är behörighetsgraden för elev- och studiehandledare 90–96 procent. Samtidigt publicerade Karvi siffror, enligt vilka 16 procent av utbildningsanordnarna helt saknar formellt behöriga elev- och studiehandledare. Utvidgningen av läroplikten förutsätter att det för elev- och studiehandledning finns ett tillräckligt stort antal behöriga handledare.
För ändamål som det här behövs tillgång till korrekt och aktuell information, information som kunde gå att ta ur lärarregistret.
7. Intresserade av utbildningsexport görs synliga
Företag och organisationer som sysslar med export av utbildning hade sammanlagt en omsättning på en halv miljard euro år 2020. Registret kunde stöda lärare, rektorer och ledare som är intresserade av arbete inom utbildningsexporten. En person som finns i registret kan ge sitt godkännande till upprätthållaren av registret att hens uppgifter får ges vidare till en part som sysslar med utbildningsexport. På detta sätt kunde en ny karriärmöjlighet öppna sig för fler lärare och rektorer.
8. Statistik kan tas ur registret
Registret skulle inte vara offentligt och vem som helst skulle inte ha rätt att se uppgifterna i registret. Då man registrerar sig kan man se de egna uppgifterna men endast upprätthållaren, alltså Utbildningsstyrelsen, skulle ha tillgång till dem. På Utbildningsstyrelsen skulle man grunda en enhet som skulle sköta upprätthållandet av registret likt en statistikmyndighet. Utbildnings- och kulturministeriet skulle ha rätt till information för att sköta sina lagstadgade uppgifter och forskare information för forskning.
Eftersom informationen i registret skulle vara av samhällsintresse skulle Utbildningsstyrelsen årligen ge en offentlig rapport om grundläggande information från registret. Den skulle innehålla åtminstone en helhetsbild av behörighetsgraden, antal lärare som lämnat undervisningsbranschen och mängden fortbildning.