Regeringen föreslår att trestegsstödet och nivåtänket slopas och en helt ny modell tas i bruk. Målsättningen med en reform av stödsystemet är att sätta elevens behov av stöd i centrum. FSL ser många positiva förändringar i lagförslaget, bland annat en minskad mängd byråkrati och mer tillit till lärarnas pedagogiska kompetens.
Behovet av stöd växer stadigt, i dagsläget har var fjärde elev i grundskolan behov av stöd. År 2022 fick 14 procent intensifierat stöd och 10 procent särskilt stöd. Lärare och rektorer har under flera års tid efterlyst en uppdatering av stödsystemet som skulle trygga elevernas rätt till stöd.
Reformen av stödsystemet innebär att systemet med tre olika nivåer slopas och elevens faktiska behov av stöd är det som avgör åtgärderna. Målet är att erbjuda stöd i förebyggande syfte och i ett så tidigt skede som möjligt.
FSL uppskattar att man har lyssnat på lärarna och att förslaget innebär en förändring som minskar mängden byråkrati.
– Den pedagogiska dokumentationen bantas ner. Det här signalerar att man vill utnyttja lärarnas pedagogiska kompetens för att stöda eleverna istället för att vända papper, säger FSL:s ordförande Inger Damlin.
Genom att förtydliga och förenkla stödsystemet strävar man också efter en enhetligare nationell linje.
Stödnivåerna slopas
Regeringen föreslår att stödet i skolan skulle delas upp i två olika kategorier: gruppspecifika stödformer och elevspecifika stödåtgärder.
"Målet är mer flexibla undervisningsgrupper."
– Förändringen innebär att vårt nuvarande stödsystem med tre nivåer byts ut helt och hållet och en ny modell tas i bruk. Det här kommer att förutsätta ett helt nytt sätt att tänka, säger Pocke Wikström, förbundssekreterare på FSL.
De gruppspecifika stödformerna tolkas som en del av den vanliga verksamheten i grundskolan och förutsätter inga administrativa beslut eller planer, läraren är pedagogiskt ansvarig för verkställandet. Hit räknas allmän stödundervisning, stödundervisning i undervisningsspråket och undervisning av speciallärare under en kort period i samband med den normala undervisningen.
– Målet är mer flexibla undervisningsgrupper för att bättre kunna uppmärksamma elever i behov av stöd men också elever i behov av mer utmaningar. Den här förändringen kommer att förutsätta fler lärare och speciallärare i gruppen, vilket FSL ser som en viktig och positiv utveckling, säger Damlin.
De elevspecifika stödåtgärderna är till sin natur regelbundna och långvariga och sköts av en speciallärare. Hit räknas undervisning av speciallärare/specialklasslärare delvis i smågrupp och delvis i samband med övrig undervisning, alternativt i specialklass.
– Hur man använder skolans totala speciallärarresurs kommer att behöva ses över och planeras på ett annat sätt. Även specialklassernas roll tydliggörs, säger Wikström.
Om eleven trots de elevspecifika stödåtgärderna inte kan uppnå målen i läroplanen, kan man fatta beslut om att avvika från lärokursen och målen i läroplanen.
Gruppstorlekarna regleras
I lagförslaget föreslås att gruppstorlekarna regleras så att det i fortsättningen får finnas högst fem elever per grupp med undervisning som ges av speciallärare som en elevspecifik stödåtgärd.
– Den här begränsningen och tidigare bestämmelser kring gruppstorlekar och bildande av undervisningsgrupp, lyfts nu från förordningsnivå till lagnivå. Att man höjer nivån från förordning till lag, visar att man anser att frågan om storleken på undervisningsgruppen är viktigare än tidigare, säger Wikström.
Det nya stödsystemet garanteras finansiering
Nästan 100 miljoner euro per år i permanent finansiering har reserverats för utbildningsanordnarna att implementera det nya stödsystemet.
"Jag vill understryka utbildningsanordnarnas ansvar för att den här reformen blir en framgångssaga."
– Ett fungerande stödsystem är helt avgörande när det kommer till att höja kunskapsnivåerna och skolmotivationen. Jag vill understryka utbildningsanordnarnas ansvar för att den här reformen blir en framgångssaga. Den nya modellen sätter elevens behov i fokus och förutsätter tillräckliga lärarresurser för att kunna beakta undervisningsgruppens behov, säger Damlin.
Tidtabellen för stödreformen
Lagförslaget ska behandlas av riksdagen innan jul och nya läroplansgrunder förväntas under vårvintern 2025. Planen är att det nya stödet för lärande inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen tas i bruk 1.8.2025.
– Tidtabellen är tight och kommer att förutsätta seriösa satsningar och intensivt arbete. På FSL fortsätter vi förkovra oss i det nya stödsystemet och kommer att fokusera på hur förändringarna påverkar lärarnas arbetsbild och behov av fortbildning, säger Damlin.