Otydliga och motstridiga direktiv kring coronaläget skapar huvudbry i många skolor just nu. FSL har sammanfattat lärarfackets senaste råd kring frågor som gäller till exempel distansundervisning, elevernas frånvaro och personalens sjukdagpenning.
(Den här artikeln baserar sig på de två nyhetsartiklar, på finska, som OAJ publicerade 19.1.2022: Etä- ja lähiopetuksen samanaikainen järjestäminen sekä lähiopetuksen suoratoisto & Poissaolot koronaan altistumisen tai oireiden vuoksi)
Enligt FSL kan en lärare inte sköta när- och distansundervisning samtidigt eftersom det innebär en oskäligt stor arbetsbörda, inte minst i planeringsskedet eftersom undervisning i klass och på distans ser olika ut och kräver olika typer av förberedelser. Denna åsikt stöds också av kulturutskottets och undervisningsministeriets ställningstaganden. Risken finns att ingendera av undervisningen då möter de krav som finns i de gällande styrdokumenten.
Med hänvisning till arbetsledningsrätten kan trots allt arbetsgivaren besluta att en elev ges möjlighet att följa med undervisningen i klassen genom strömmad undervisning. Strömmad undervisning är inte undervisning utan endast en möjlighet att följa med undervisningen på distans.
Elevernas sjukfrånvaro
Om en elev är sjukanmäld gäller tidigare förfaranden, det vill säga eleven deltar inte i undervisningen. När eleven är tillbaka har hen enligt lagen rätt till exempelvis stödundervisning om det skulle behövas för att täppa till kunskapsluckor. På andra stadiet bedömer man från fall till fall.
Om en elev stannar hemma i så kallad frivillig karantän har utbildningsanordnaren ingen skyldighet att erbjuda distansundervisning eller någon typ av strömmad undervisning. Grundprincipen är att de elever som är i skolan ska ha rätt till läroplansenlig undervisning och lagstadgad stödundervisning av till exempel en speciallärare.
När ska distansundervisning ordnas?
När det kommer till distansundervisning för en elev i grundskolan krävs ett beslut om detta av utbildningsanordnaren utgående från lagen om grundläggande utbildning. Den här typen av beslut är inte ändamålsenliga för kortare perioder av frånvaro utan förutsätter ett vägande skäl, till exempel ett hälsoskäl som konstaterats av en läkare.
Om en elev har ett beslut om särskilda undervisningsarrangemang bör det i beslutet framgå hur distansundervisningen ska ordnas. Samtidigt är det också skäl att komma överens om hur många timmar läraren har till förfogande för att sköta den undervisningen och om ersättningen för detta arbete.
Om en lärare upplever att undervisningsarrangemangen nu föder sådana situationer i skolan där elevernas trygghet inte går att garantera, till exempel på grund av att det är för få lärare på plats, ska hen omedelbart ta kontakt med rektorn. Rektorn har i sin tur ansvar för att meddela sin förman om tryggheten inte går att garantera med de resurser som för tillfället finns till förfogande.
Arbetarskyddslagstiftningen måste följas
Arbetsgivaren är skyldig att sköta om sina arbetstagares arbetshälsa och säkerhet, detta gäller även under en pandemi. Arbetsgivaren har en skyldighet att med de medel som står tillhands minska på de faktorer som orsakar en risk för de anställdas arbetshälsa.
Din förtroendeman är expert på lokala avtalsfrågor och kan hjälpa dig att tolka direktiv och diskutera till exempel ersättning och andra rättigheter du som arbetstagare har.
Ersättning för merarbete
FSL förutsätter att lärare ersätts för det merarbete som kan uppstå i samband med de exceptionella undervisningsarrangemang som coronapandemin orsakar.
Lärare med coronavirussymptom?
Om du som anställd har coronasymptom har du rätt till sjukdagpenning i vanlig ordning. FSL rekommenderar att medlemmar som misstänker att de blivit smittade på arbetsplatsen gör ett officiellt laboratorietest så fort som möjligt. Ett officiellt testresultat behövs för att konstatera en eventuell yrkesskada. Får du ett positivt resultat i ett hemmatest lönar det sig alltså att också söka dig till ett officiellt coronatest.
Om du som anställd har exponerats av coronaviruset och är i karantän, frivillig eller officiell, är utgångsläget att du kan komma överens om arbetsuppgifter som ska göras, förutsatt att arbetsgivaren betalar ut lön och du som arbetstagare är frisk. Arbetsgivaren måste då förse dig med arbetsredskap för arbete på distans.
Om distansjobb inte är möjligt men arbetsgivaren inte önskar att arbetstagaren jobbar på arbetsplatsen, kan man komma överens om tjänstledigt med lön och med låg tröskel sjukledigt om symptom uppstår.
En del arbetsgivare har rekommenderat personalen till frivillig karantän. Eftersom det här innebär obetald frånvaro kan arbetsgivaren inte kräva det av arbetstagarna.
Arbetsgivaren bör ge tydliga anvisningar om hur lärarna ska förfara om de uppvisar symptom, får ett positivt resultat på hemtest eller har exponerats för coronaviruset.