Att gilla läget eller begära omprövning - om lärarval och anställningsparagrafer

På våren sker lejonparten av alla anställningar inom utbildningen. Det innebär också att ombudsmännen nås av en hel del kontakter om huruvida utbildningsanordnarnas anställningsbeslut varit det lagenliga och om allt gått rätt till.

 

Vem ska väljas till en tjänst?

Varje anställning kan väl egentligen anses vara ett unikt val eftersom antalet sökande, deras lämplighet för uppgiften och en hurudan profil arbetsgivaren kan tänkas söka varierar. Men oavsett de här faktorerna så grundar sig ett val av tjänsteinnehavare på grundlagens 125:e paragraf. I den paragrafen framgår att tjänsteinnehavare väljs på basen av skicklighet, förmåga och beprövad medborgerlig dygd. Skicklighet avser utbildning men också kunskaper och färdigheter som förvärvats genom arbetserfarenhet. Förmågan är till exempel personliga egenskaper som är av betydelse för att sköta uppgifterna framgångsrikt. Med beprövad medborgerlig dygd avses i samband med medborgerliga aktiviteter förvärvade meriter som har relevans för skötseln av tjänsten.

En längre erfarenhet av läraryrket är den främsta orsaken till att kontakta FSL i den här typen av fråga, men erfarenheten är alltså ingalunda den enda avgörande faktorn vid ett lärarval. Behörighetsförordningen är förstås också avgörande. I lagens ögon är den svartvit, antingen är en sökande behörig vid utgången av ansökningstiden eller så inte.

Begäran om omprövning som en naturlig del av processen

När du som medlem funderar på varför du inte blev vald finns det några saker du kan göra. Det kan till exempel vara att be om motiveringen av valet från anställaren. En annan sak kan vara att diskutera valet med förtroendemannen i kommunen eller kontakta FSL. Det är viktigt att komma ihåg att fackets uppgift är att ge objektiva råd och inte nödvändigtvis säga det som medlemmen vill höra. FSL:s eller förtroendemannens uppgift är inte heller att ta ställning till valet som gjorts utan att ge råd om vad medlemmen kan göra och hur den i så fall ska göra det.

Tyvärr får jag ibland höra att en medlem inte vill besvära sig på grund av rädslan att inte få andra jobb i framtiden i kommunen eller nejden. Så ska det givetvis inte få vara.

Om anställarens motivering inte håller enligt medlemmen så kan medlemmen begära omprövning av kommunens beslut. Det är alltid medlemmens eget beslut att lämna in en begäran av omprövning. Samma sak gäller besvär till förvaltningsdomstolen som är nästa steg om kommunen väljer att inte ändra sitt beslut.

Tyvärr får jag ibland höra att en medlem inte vill besvära sig på grund av rädslan att inte få andra jobb i framtiden i kommunen eller nejden. Så ska det givetvis inte få vara. Alla kommunala beslut kan omprövas och kommuninvånare har rätten att besvära sig mot besluten. Att besvära sig mot ett lärarval borde alltså inte vara mera dramatiskt än att besvära sig mot att grannen vill bygga garage för nära din tomt.

FSL förespråkar alltid transparens

FSL:s åsikt är att alla lärarjobb inom rimlighetens gräns ska tillsättas genom ett offentligt ansökningsförfarande. Det är självklart att vid korta vikariat eller oförutsedda ändringar så är det nätverk och snabba beslut som gäller för att få en vikarie för en vecka eller en viss tid framåt.

FSL uppmanar anställarna att lediganslå alla lediga jobb så att intresserade lärare kan söka dem.

Även arbetsgivaren har rättigheter. Ingen lärare har en subjektiv rätt till en tjänst. En kommun eller anställare har rätten att inte välja någon av de sökande genom att till exempel hänvisa till för få sökande. Kommunen kan lediganslå tjänsten på nytt eller förlänga ansökningstiden. Kommunen har rätt att anställa en person som de anser är lämplig att sköta tjänsten för ett läsår, om det inte finns behöriga sökande att tillgå. FSL uppmanar anställarna att lediganslå alla lediga jobb så att intresserade lärare kan söka dem. Genom att konsekvent lediganslå de jobb som finns bidrar arbetsgivarna till att alla intresserade kan söka jobben.

Avslutningsvis tänker jag att det är lätt att känna sig felbehandlad när man inte fick jobbet man ville ha men endast med fog och en grundad anledning ska man begära omprövning. Då det finns en anledning finns facket som stöd i processen och ingen skugga bör falla på den lärare som med fog begär omprövning. Det är en helt naturlig del av beslutsprocessen i en kommun både för de som söker jobben och de som anställer.

Jens Mattfolk, ombudsman

 Jens Mattfolk signatur