Rapporten om särdragen i den finlandssvenska utbildningen erbjuder en unik språngbräda för konstruktiva diskussioner om utmaningar och utvecklingsbehov för utbildningen på svenska i Finland. Inom FSL är vi stolta över vårt bidrag till rapporten och ser fram emot ett mera målmedvetet, långsiktigt och konsekvent arbete, både på nationellt och lokalt plan, för att trygga den svenskspråkiga utbildningsstigen.
Att det nu för första gången finns en helhetsbild av utbildningen på svenska i Finland innebär att vi bättre kan prognostisera vilka åtgärder som behövs för att möta framtida utmaningar och behov. FSL anser att rapporten och de slutsatser som dras bör komma fram i den utbildningspolitiska redogörelse som regeringen lägger fram inom kort.
– För att trygga den finlandssvenska utbildningsstigen är det viktigt att särdragen beaktas och målmedvetet, långsiktigt och konsekvent analyseras, säger FSL:s förbundsordförande Inger Damlin.
Rapporten om de finlandssvenska särdragen belyser bland annat behovet av att tillsätta en tjänsteman på Undervisnings- och kulturministeriet med det explicita uppdraget att koordinera den svenskspråkiga utbildningen.
– Det här ärendet har vi som förbund fört fram och vi är glada och nöjda över att rapporten tydligt tar ställning för saken, säger FSL:s förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström.
Ojämn tillgång på behöriga lärare är ett uppenbart problem
“Det behövs både tillräckligt med välutbildade individer och tillräckligt med ekonomiska resurser, för att upprätthålla den bredd och det djup som krävs för att garantera att det finns svenskspråkiga experter inom alla centrala områden i samhället.” (Utdrag ur rapporten om särdragen för den finlandssvenska utbildningen)
Rapporten framhåller att bristen på tillräckliga resurser, bland annat personal, missgynnar en smidig utbildningsväg på svenska i Finland. Det finns till exempel alldeles för få behöriga speciallärare, elev- och studiehandledare samt ämneslärare inom de naturvetenskapliga områdena på svenska i Finland. De förändrade befolkningsstrukturerna kommer att försämra situationen ytterligare på vissa orter.
En stor utmaning vad gäller resurseringen för den finlandssvenska utbildningen är bristen på tillförlitliga data. FSL har därför höga förväntningar på bland annat utredningen om ett nationellt lärarregister som nu görs vid Undervisnings- och kulturministeriet.
– Med fakta når vi längre i bygget av världens bästa skola. En hållbar prognostisering tätt kopplad till forskningsbaserad utveckling skapar en hållbar skola, säger Damlin.
Gropar i den finlandssvenska utbildningsvägen
Tillgängligheten är en grundpelare för den finlandssvenska utbildningen och en fråga som borde vara en prioritet för varje beslutsfattare. Utmaningarna som de förändrade befolkningsstrukturerna ser olika ut på olika orter och stadier och en god förståelse och framförhållning krävs för att sätta in de rätta åtgärderna för att garantera en kvalitativ och tillgänglig utbildningsstig på svenska i Finland.
– Det här kommer att bli en ytterst relevant fråga framför allt för utbildningen på andra stadiet, säger Wikström.
En konkret fråga med särskilda utmaningar inom den finlandssvenska utbildningen stavas läromedel. Som den färska rapporten lyfter fram är tillgången på läromedel på svenska snäv och hotar en meningsfull och målinriktad utbildning.
Det finns en utbredd frustration bland utbildningspersonalen kring bristen på ändamålsenliga läromedel.
– Vi behöver sätta oss ner och diskutera hur vi kan ta fram och kvalitetsgranska läromedel och -miljöer på svenska i Finland i fortsättningen. Vi måste hitta en lösning på den här evighetsfrågan, säger Damlin.
Under pandemin har det blivit tydligt vilken viktig jämlikhetsaspekt tillgången på digitala läromedel och verktyg är inom utbildningen. Inom Svenskfinland finns det fortsättningsvis stora skillnader, det framkommer till exempel i forskaren Linda Mannilas kartläggning “Digital kompetens i Svenskfinland” som publicerades i början av året.
– Den digitala kompetensen är en nyckel till det livslånga lärandet och den ökade digitrygghet som många lärare fått det senaste året måste stödas med fortbildning och givetvis ändamålsenliga läromedel, konstaterar Damlin.
FÖR MER INFORMATION:FÖR MER INFORMATION:
Inger Damlin förbundsordförande
Jan-Mikael Wikström förbundssekreterare
Mirjam Heir-Lindström kommunikatör