Utredning på utredning visar att undantagsarrangemangen i skolan under pandemin har orsakat kunskapsluckor och riskerar elevernas och studerandenas psykiska hälsa. Alla kommuner borde göra en kartläggning över utbildningens behov och basera ansökan om stödpengar på den. Det stöd som beviljas måste sedan öronmärkas för att åtgärda de specifika behoven, anser FSL:s fullmäktige.
Kommande läsår blir en utmanande tid för elever och studerande men även för utbildningspersonalen, konstaterar FSL:s fullmäktige, som har sammanträtt till digitalt vårmöte den 21–22 april. Nationella centret för utbildningsutvärdering NCU har tidigare i vår utvärderat effekterna av undantagsförhållandena inom utbildningen och resultaten visar att situationen har upplevts som psykiskt belastande och har i allra högsta grad påverkat elevers och studerandes ork och studiemotivation.
– Lärarna ser en ökad psykisk ohälsa, raserade framtidsplaner och brist på studiemotivation, säger Christoffer Sourander, ordförande för FSL:s fullmäktige.
Enligt NCU är det viktigt att identifiera stödbehovet i ett tidigt skede och sätta in individuella åtgärder.
– För att göra det behöver vi mer personal än vi har idag, med fler lärare och speciallärare håller vi storleken på undervisningsgrupperna rimliga och kan erbjuda specialundervisning för fler, säger Sourander.
Utbildningssektorn behöver en särskild exitplan
FSL:s fullmäktige anser att alla kommuner och städer bör kartlägga utbildningens specifika behov och formulera en särskild exitplan för hur man går vidare. Fullmäktige vill också se att man öronmärker det statliga coronastödet så att resurserna landar rätt i kommunerna och städerna och nödvändiga åtgärder sätts in.'
– Staten har ganska så generöst stött städer och kommuner men inte varit tillräckligt specifika kring vad stödet ska gå till, man har kunnat använda resurserna till nästan vad som helst så länge man inte permitterat personalen, säger Inger Damlin, FSL:s förbundsordförande.
Genom tydligare formuleringar kring hur stödet ska användas skyddar man också utbildningssektorn från politiska klavertramp som till exempel i Esbo, Borgå och Malax där nedskärningar och sänkt timresurs väntar.
– Att spara genom att minska antalet undervisningstimmar i en kommun leder till att elevgrupperna blir större, vilket i sin tur minskar tiden läraren har för varje elev i klassen. Man kan fråga sig om inte också de här kommunerna borde återbetala statsstödet eftersom ingreppet gör minst lika stor skada som permitteringar, säger Damlin.
Närundervisning men “långt ifrån normalläge”
Elevernas och studerandenas stödbehov hänger inte enbart ihop med förlorad kunskap utan lika mycket med motivationsbrist, försämrat psykiskt välbefinnande och en allmän vilsenhet.
Under nästa läsår är det antagligen närundervisning som gäller igen, men något normalläge kan vi inte tala om ännu, poängterar FSL:s fullmäktige. Polariseringen har ökat under pandemin och vi behöver mer resurser för att stärka elevernas och studerandenas psykiska välbefinnande. En del kan till exempel behöva hjälp med studietekniken och andra med självförtroendet. Många har dessutom bytt skolstadium under eller direkt efter pandemin, vilket inte är optimalt i kombination med distansundervisning.
– Dessutom kan hemmaförhållandena ha förändrats under pandemin och det värdefulla stödet från vårdnadshavare försämrats, säger Sourander.
Förutsättningarna för att tillgodose varje elevs och studerandes behov är ännu sämre än innan pandemin. Det räcker inte enbart med att kunna erbjuda stödundervisning, en del är inte mottagliga för hjälpen som erbjuds helt enkelt och då behöver också elevvården kopplas in.
– Allt fler barn och unga behöver få samtalsstöd och olika elevvårdstjänster för att kunna tillgodose sig undervisningen men med nuvarande tillgång på personal och krångliga processer kommer vi inte att kunna erbjuda alla den hjälpen, säger Pamela Leka, vice ordförande i FSL och speciallärare i Grankulla.
Upprepa inte gamla misstag
Samhället behöver framtidstro, kunskap och sociala färdigheter för att ta sig ur och framåt efter coronakrisen, därför måste vi investera i våra barn och unga och deras utbildning.
– Det här var en av de viktigaste insikterna efter “laman”, att den unga generationen måste känna att samhället bryr sig. Vi kan inte göra samma misstag som under lågkonjunkturen på 90-talet, säger Sourander.
Parallellt med grundutbildningen måste vi också värna om det livslånga lärandet och medborgarnas möjligheter till nya kunskaper och färdigheter. Att få utvecklas och uppdatera sin kompetens ger både mening och livskvalité, sådant som samhället verkligen behöver.
– Många kommuner uppvisar ett bättre ekonomiskt resultat än på många år, det här mycket tack vare statens stöd. Att investera i utbildning måste vara lika självklart som att investera i till exempel vägbyggen, om inte ännu mera självklart i det läge vi nu befinner oss i. De som förstår att prioritera en utbildning av kvalité, inte bara i festtal och offentliga uttalanden, kommer att på allvar bidra till landets väg ur pandemin, säger Damlin.
FÖR MER INFORMATION:
Inger Damlin, förbundsordförande
Christoffer Sourander, fullmäktigeorförande
Pamela Leka, vice ordförande för FSL
Mirjam Heir-Lindström, kommunikatör