Den här insändaren har publicerats i HBL 10.6.2023.
I Kyrkslätt omorganiserades skolförvaltningen i höstas med resultatet att den svenska organisationen införlivades i den finska förvaltningen. Tidigare utgjorde den svenska utbildningssidan inklusive småbarnspedagogiken ett självständigt resultatområde med en egen direktör.
Förändringen urholkar den svenskspråkiga skolförvaltningen och det finns redan konkreta exempel på att det svenska har blivit en andra rangens fråga inom organisationen, till exempel består de svenskspråkiga lärarnas fortbildningsdag inför nästa läsår av en föreläsning på finska. Kommunens nyanställda utbildningsdirektör med ansvar för det svenska skolväsendet saknar kunskaper i svenska och den högsta tjänstemannen inom bildningssidan, bildningsdirektör Eeva-Kaisa Ikonen, låter förstå att kunskaper i svenska inte var en central fråga vid rekryteringen då man inte beaktade de krav på språkkunskap som ställdes vid utannonseringen av tjänsten. I Kyrkslätt har man därmed skapat en förvaltningsmodell som endast är tvåspråkig på pappret, men inte i praktiken.
Omorganiseringen av bildningstjänsterna i Kyrkslätt är oroväckande på många sätt. Den svenskspråkiga skolan utgör en av hörnstenarna i Svenskfinland och det har en stor betydelse hur tjänsterna är organiserade. I synnerhet i tvåspråkiga kommuner där svenskan utgör en minoritet behövs tydliga strukturer som tryggar de särbehov, fastställda i grundlagen, som en språklig minoritet har. Grundläggande rättigheter kan inte vara beroende av enskilda tjänstemän eller hur de politiska vindarna råkar blåsa.
Beslutet om att omorganisera skolförvaltningen i Kyrkslätt är ett tjänstemannabeslut. Enligt kommunens förvaltningsstadga är förfarandet fullt möjligt men ett beslut som har så stora konsekvenser för den svenskspråkiga utbildningen borde ha förankrats politiskt. Att beslutet om en ny skolförvaltning inte fattades på politisk nivå och utan att höra dem som beslutet gäller, står i strid mot en god förvaltningskultur.
En självständig svensk skolförvaltning är det bästa sättet att trygga de behov som de svenska skolorna har. Finlands svenska lärarförbund, FSL, är angeläget om att förfarandet i Kyrkslätt inte får fotfäste och sprider sig till andra kommuner med följden att de språkliga rättigheterna urvattnas. Om det svenska blir en andra rangens fråga inom den kommunala förvaltningen får det också återverkningar på verkstadsgolvet i de svenska skolorna.
Vi inom FSL ser med oro på det som har skett i Kyrkslätt och har varit i kontakt med både politiker och tjänstemän för att diskutera ärendet. Vi hoppas att Kyrkslätts nya kommundirektör också ser allvarligt på frågan och är beredd att som vi, slå vakt om de svenska skolstrukturerna.
Inger Damlin, förbundsordförande, Finlands svenska lärarförbund