Finlands svenska lärarförbunds fullmäktigeledamöter ställer sig positiva till statsministerns förslag om hybridenheter för barn och unga i behov av en annan skolform. Skolan har varken resurser eller verktyg för att hantera gruppen elever och studerande som inte är i skolskick.
Barn och ungas mående har länge varit en fråga som bekymrat skolsamfundet och där behovet av insatser är stort. Regeringen har aviserat att man vill införa så kallade hybridenheter för att hjälpa och stöda unga som på grund av till exempel psykisk ohälsa inte är i skolskick.
– Det finns ett uppenbart behov av en skolform för elever- och studerande som inte är mottagliga för den normala undervisningen. Så sent som i höstas diskuterade vårt fullmäktige en motion kring just det här, säger FSL:s fullmäktigeordförande Christoffer Sourander.
Det finns barn och unga idag som är i behov av ett omfattande mångprofessionellt stöd för att klara av skolgången och där vård är en förutsättning för lärandet. Hybridenheter kunde fungera som en koordinerande institution med ansvar för den här uppgiften men förutsättning är att tillgången på svenskspråkiga enheter kan garanteras.
Behovet av lösningar för den här gruppen barn och unga har varit akut en längre tid.
– Det måste vara snabbt och smidigt att få en plats. Vi behöver inte fler instanser på pappret med oöverkomliga avstånd eller långa köer, konstaterar Sourander.
Behovet av lösningar för den här gruppen barn och unga har varit akut en längre tid. Skolans personal har inte förutsättningar att hantera deras utmaningar och deras närvaro i skolan kan orsaka otrygghet och skapa en stökig lärmiljö.
– Skolan ska vara en trygg plats där alla har rätt att växa till sin fulla potential. För att kunna garantera det här behöver vi mindre undervisningsgrupper och ett ökat samhällsstöd när det kommer till barn och ungas mående.
Elev- och studerandevårdens framtid
Regeringen utreder möjligheten att flytta elev- och studerandevården tillbaka till kommunerna. FSL:s fullmäktige understöder att frågan utreds.
Förbundet har varit kritiskt till flytten från första början, eftersom man anser att samarbetet gynnas av att stödtjänsterna finns så nära elever, studerande och personal som möjligt.
Lärarfacket OAJ:s undersökning tidigare i vår, bekräftar farhågorna; över hälften av de som jobbar inom grundskolan upplever att samarbetet med elev- och studerandevården har försämrats i och med flytten från kommunerna till välfärdsområdena. En sannolik orsak är de allt längre avstånden mellan till exempel eleven och skolpsykologen men också den stora bristen på personal. Alarmerande få välfärdsområden kan möta det lagstadgade kravet på minst en skolpsykolog per 780 elever.
FSL:s fullmäktige tycker det är beklagligt att man bollar av och an med en så central stödfunktion.
– Att tro att en flytt tillbaka till kommunerna skulle lösa alla problemen, är att missa poängen, säger Sourander.
FSL:s fullmäktige efterlyser en bredare syn på hur skolan i samarbete med andra samhällsinstanser kan öka barn och ungas välbefinnande och förutsättningar att gå i skolan.
– Vi behöver en politisk förståelse för hur omfattande och komplex fråga vi diskuterar här. Framom kortsiktiga punktinsatser vill vi se resurser för långsiktiga och jämlika lösningar som ökar såväl den förebyggande verksamheten som den rätta vården när behov finns.
FSL:s fullmäktige är förbundets högsta beslutande organ bestående av 43 ledamöter från våra lokala lärarföreningar och studerandeförening.
För mer information:
Christoffer Sourander, FSL:s fullmäktigeordförande
tfn 050 534 6788
Mirjam Heir-Lindström, kommunikatör
tfn 040 686 9959