Närmare 70 procent av de finlandssvenska rektorerna överskrider sin arbetstid varje vecka, visar en undersökning gjord av Finlands svenska lärarförbund. FSL:s rektorsmedlemmar vill kunna få ersättning för övertiden i form av lön med ett högre timarvode. I dagsläget kan man enbart jämna ut arbetstiden och på grund av det höga arbetstempot är det lättare sagt än gjort. Många jobbar mer än vad de får betalt för, säger FSL:s ombudsman Jens Mattfolk.
Finlands svenska lärarförbund tycker det är oroväckande att intresset för rektorsyrket minskar. Kommunala effektiveringsåtgärder, åtskilliga omfattande utbildningsreformer och högre förväntningar på skolan har utvidgat rektorernas arbetsbild och ökat arbetsbelastningen.
– Allt det här påverkar rektorsyrkets attraktionskraft negativt, vilket vi har börjat se i form av få eller inga ansökningar till de lediga rektorstjänsterna, säger Inger Damlin, ordförande för FSL.
Med anledning av rektorssituationen i Svenskfinland har FSL genomfört en undersökning bland sina rektorsmedlemmar. Webbenkäten sändes ut till 130 rektorer och biträdande rektorer i maj 2024. I undersökningen deltog 45 rektorer.
Resultaten visar att över hälften av rektorerna har övervägt att sluta, det här trots att 80 procent uppger att de trivs med jobbet.
– Siffrorna berättar att det inte är arbetsuppgifterna i sig som är problemet utan arbetsvillkoren. Vi behöver attraktivare lösningar kring bland annat kompensationen för övertid och fördelningen av ansvarsuppgifter för att höja yrkets status och öka intresset för rektorsjobbet, säger Damlin.
Få arbetsgivare tar sitt ansvar för att följa upp rektorernas arbetstid
Av rektorerna är det 67 procent som varje vecka överskrider sin arbetstid på 36 timmar och 15 minuter. Lika stor andel anser att man som rektor borde få betalt för övertiden i form av lön med ett högre timarvode.
– Det här sänder en viktig signal inför kommande förhandlingsrunda. Vi behöver fler sätt att kompensera rektorerna för de timmar som överskrider veckoarbetstiden, säger Jens Mattfolk, ombudsman på FSL.
I dagsläget kan övertiden enbart jämnas ut, vilket i praktiken är svårt då arbetsuppgifterna är många och rektorn oftast förutsätts vara i skolan. Många rektorer tillåts inte vara helt lediga när de tar ut timmarna utan ledigheten är belagd med villkor, vilket försämrar återhämtningen från det intensiva arbetet.
FSL:s undersökning visar att i enbart 30 procent av fallen följs rektorernas arbetstid upp i samarbete med arbetsgivaren, även om avtalet kräver det.
– Det här är ett alarmerande resultat och man kan fråga sig vad det beror på. Tanken med att följa upp arbetstiden är att skydda rektorn från att jobba för mycket. Uppföljningen behövs för att leda rektorsjobbet, prioritera bland arbetsuppgifterna och vid behov konstatera att det behövs mera resurser till delat ledarskap i skolan. Som det ser ut nu tar arbetsgivarna inte sitt ansvar i den här frågan och det är en risktagning som ingen vinner på i längden, säger Mattfolk.
Han konstaterar att en tydlig avtalspunkt i frågan om övertid och bättre villkor för utjämnande av arbetstiden, sannolikt skulle ha en positiv inverkan på arbetsgivarnas intresse för att följa upp arbetstiden och regelbundet se över rektorernas arbetsbild.
En bättre uppföljning av den arbetstid som går åt till att utföra rektorsuppgifterna, skulle också synliggöra behovet av ett utökat delat ledarskap.
– Som rektor sitter du i nuläget på många stolar med ett omfattande ansvar. Vi behöver kunna fördela uppgifterna på fler. Det är inte enbart en arbetsbelastningsfråga för rektorerna utan också avgörande för lärarkåren som behöver en engagerad rektor med tid för det pedagogiska ledarskapet, säger Damlin.
Enligt utbildningssektorns senaste arbetslivsbarometer är ett fungerande ledarskap en nyckelfaktor för lärarnas trivsel i arbetet, som i sin tur minskar på antalet sjukfrånvarodagar.
Utveckla rektorernas lokala lönedel
I samband med den senaste kommunala avtalslösningen avtalades om ett löneutvecklingsprogram där en stor andel av potten fördelas och förhandlas lokalt. I FSL:s undersökning uppger över hälften av rektorerna att de inte fått någon löneförhöjning inom det lokala lönesystemet under åren 2022–2024.
– Inom ramen för det lokala förhandlandet skulle det finnas goda möjligheter för arbetsgivarna att garantera rektorerna en attraktiv löneutveckling. Arbetsgivarna borde till exempel oftare utnyttja möjligheten till individuella tillägg för att belöna rektorer som bär ett stort ansvar och når högt uppställda resultatmålsättningar, säger Mattfolk.
Lönefrågan är central för att bromsa en branschflykt och för att locka fler lärare att ta steget vidare och bli rektor.
– Ledarskapet i skolorna blir allt viktigare och i Svenskfinland finns det mycket kompetens men får vi inte bukt med problemen vill snart ingen jobba som rektor längre, säger Damlin.
Ladda ner: FSL:s rektorsundersökning 2024
För mer information:
Inger Damlin, ordförande
tfn 040 089 7300
Jens Mattfolk, ombudsman
tfn 020 749 5470
Mirjam Heir-Lindström, kommunikatör
tfn 040 686 9959