Nästan 30 procent av de svenskspråkiga lärarstuderandena tvekar eller tänker inte alls söka ett lärarjobb efter sin examen. Belastande studier och en oro för arbetsbördan inom läraryrket är de största orsakerna, visar en enkät som Finlands svenska lärarförbund har gjort. Vi kan inte riskera att förlora en fjärdedel av alla utbildade lärare till andra branscher, säger FSL:s ordförande Inger Damlin.
– Man hör en hel del negativt om läraryrket och blir osäker på om studierna har förberett en tillräckligt mycket, säger Amanda Ljunglin, ordförande för Finlands svenska lärarstuderandes förening, sektionen vid Åbo Akademi.
Finlands svenska lärarförbund har i en enkät frågat 75 blivande lärare vid Åbo Akademi och Helsingfors universitet om de tänker söka ett lärarjobb efter studierna. I Vasa svara 23 procent att de är osäkra eller inte tänker söka ett lärarjobb, i Helsingfors är motsvarande siffra 39 procent.
Oron för arbetsbördan bland blivande lärare är stor. Vid Helsingfors universitet uppger hela 73 procent av lärarstuderandena arbetsbelastningen som orsak till den tveksamma inställningen till ett jobb som lärare.
– Erfarenheterna från praktiken avskräcker nog en del. Vi praktiserar ju i vanliga skolor och får en ganska realistisk bild av lärarjobbet och till exempel hur mycket tid och energi som går till annat än själva undervisningen, säger Anna Wikström, ordförande för Finlands svenska lärarstuderandes förening, sektionen vid Helsingfors universitet.
Andra branscher lockar de unga lärarna
Bland de blivande lärarna som tvekar eller inte tänker söka ett lärarjobb, lockas 59 procent av ett jobb i en annan bransch. Bland lärarstuderandena vid Åbo Akademi finns också en oro över tillgången på lärarjobb.
– Efter flera år med studier och utmanande ekonomi vill man ju nog gärna ha den där fasta tjänsten och helst sin egen klass, säger Ljunglin.
Drygt 30 procent av de som tvekar eller inte tänker söka ett lärarjobb, uppger missnöje med lönenivån som en orsak.
Så här kommenterar två blivande lärare i enkäten:
“Jag jobbar med annat vid sidan om där jag trivs just nu och tyvärr är lönen betydligt mycket bättre än den är i läraryrket.”
“Känner att jag behöver en paus efter studierna och kanske jobbar någon annanstans för att samla pengar.”
– Attraktionskraften till yrket stärks genom en sund arbetsmiljö och en konkurrenskraftig lön. Studerandenas åsikter kommer vi att ta med oss in i vårens avtalsförhandlingar, säger Inger Damlin, ordförande för FSL.
Bättre förutsättningar för lärare gör branschen mer lockande
– Vi kan inte riskera att förlora en fjärdedel av alla utbildade lärare till andra branscher. Vi måste stärka yrkets attraktionskraft och få en positiv vändning på samhällsdebatten kring skolan och lärarjobbet, säger Damlin.
Damlin poängterar vikten av konkreta insatser som förbättrar lärarnas förutsättningar att jobba i skolan.
– Arbetsgivarna är i en nyckelposition här. Kommunerna är lärarnas i särklass största arbetsgivare och med attraktiva lärartjänster, kvalitativ fortbildning och en välkomnande och stödjande miljö för nya lärare kan man åstadkomma mycket, säger hon.
Enligt Statistikcentralen jobbar 59 procent av alla under 30 år och kommunalt anställda lärare, på ett tidsbundet kontrakt.
– Vi behöver en så attraktiv inledning på lärarkarriärerna som möjligt för att säkerställa att våra utexaminerade lärare inte väljer andra branscher. Därför är det jätteviktigt att kommunerna inte sparar in på lärartjänsterna eller utan grundad anledning anställer på viss tid, så att man till exempel blir utan lön under lov, säger Damlin.
För mer information:
Inger Damlin, förbundsordförande,
Amanda Ljunglin, ordförande för FSLF i Vasa,
Anna Wikström, ordförande för FSLF i Helsingfors,
Mirjam Heir-Lindström, kommunikatör,