FSL:s pressmeddelanden, mötesuttalanden och utlåtanden
Kontakta FSL:s kommunikatör om du vill ha mera information, en kommentar av förbundet eller tillgång till äldre uttalanden.
E-post: mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi tfn: 040 686 99 59
Här hittar du kontaktuppgifter till vår förbundsordförande och övrig personal på FSL:s förbundskansli och pressbilder.
Finlands svenska lärarförbunds fullmäktigeledamöter ställer sig positiva till statsministerns förslag om hybridenheter för barn och unga i behov av en annan skolform. Skolan har varken resurser eller verktyg för att hantera gruppen elever och studerande som inte är i skolskick.
Finlands svenska lärarförbund, FSL understöder förslaget om en ökning av antalet årsveckotimmar i den grundläggande utbildningen. Finlands svenska lärarförbund delar oron över att kunskapsnivån i den grundläggande utbildningen i både nationella och internationella undersökningar visar på en sjunkande trend.
Hur ser framtidens bildningssamhälle ut? I det svenska kvarteret Hörnan på utbildningsmässan Educa bjuder vi på föreläsningar, diskussioner och intervjuer kring befolkningsutvecklingen, AI-teknologin, elevhälsan och mycket mer. Educa pågår den 26–27 januari i Mässcentret i Helsingfors.
Stödsystemet i skolan ska revideras och Finlands svenska lärarförbund välkomnar förnyelsen. Lärarkåren önskar bland annat färre stödnivåer och en förenklad dokumentation för att minska på byråkratin och skapa mer tid för att stöda. Vi behöver också en bindande lagstiftning som garanterar de resurser som behövs för att elevens rätt till stöd ska förverkligas, säger ordförande Inger Damlin.
Finlands svenska lärarförbunds fullmäktige ser med oro på hur begränsningar i avtalsfriheten och löneutvecklingen slår mot läraryrkets attraktionskraft. Regeringen offrar den kvinnodominerade offentliga sektorns löneutveckling och attraktionskraft till förmån för en arbetsmarknadsmodell där exportindustrin får sätta ett tak för löneförhöjningen.
Arbetsmarknads- och bildningssektorns organisationer kräver att landets regering slopar de nedskärningar som berör folkhögskolor, medborgarinstitut, sommaruniversitet, studiecentraler och idrottsutbildningscenter. Om nedskärningarna förverkligas äventyrar det omfattningen av läroinrättningsnätverket.
64 procent av de finlandssvenska lärarna anser, precis som regeringen, att mobilanvändningen i skolan behöver skärpas i lag. Det här skulle ha en positiv effekt på elevernas koncentration och lärande, anser över 90 procent av de som deltagit i Finlands svenska lärarförbunds medlemsundersökning. 85 procent av lärarna säger däremot nej till ett totalförbud av mobiler i skolan.
Skolan börjar! Varje barn och ung har rätt till en skolstig som stödjer hens individuella lärande, utveckling och välbefinnande. Varje barn och ung förtjänar att de vuxna i hens liv verkar i gott samarbete för att stödja hen. Aktörer som representerar skolan och hemmet understryker samarbetets betydelse i ett gemensamt uttalande.
Skolstarten är spännande för många, inte minst för alla lärare som inleder sin första anställning. Med rätt satsningar tidigt i karriären kan vi skapa goda förutsättningar för att våra nyutexaminerade lärare ska orka och vilja fortsätta jobba inom branschen. Lärarfackets färska undersökning visar att bland annat tillräckligt små undervisningsgrupper och stöd i föräldrakontakten är viktigt för unga lärare.
Den här insändaren har publicerats i HBL 10.6.2023.
I Kyrkslätt omorganiserades skolförvaltningen i höstas med resultatet att den svenska organisationen införlivades i den finska förvaltningen. Tidigare utgjorde den svenska utbildningssidan inklusive småbarnspedagogiken ett självständigt resultatområde med en egen direktör.
Förändringen urholkar den svenskspråkiga skolförvaltningen och det finns redan konkreta exempel på att det svenska har blivit en andra rangens fråga inom organisationen, till exempel består de svenskspråkiga lärarnas fortbildningsdag inför nästa läsår av en föreläsning på finska. Kommunens nyanställda utbildningsdirektör med ansvar för det svenska skolväsendet saknar kunskaper i svenska och den högsta tjänstemannen inom bildningssidan, bildningsdirektör Eeva-Kaisa Ikonen, låter förstå att kunskaper i svenska inte var en central fråga vid rekryteringen då man inte beaktade de krav på språkkunskap som ställdes vid utannonseringen av tjänsten. I Kyrkslätt har man därmed skapat en förvaltningsmodell som endast är tvåspråkig på pappret, men inte i praktiken.